Ytterligare vägledning från EU-domstolen om sambandet mellan TP och moms

Bakgrund

Stellantis Portugal S.A. agerade som ett nationellt försäljningsbolag av motorfordon i Portugal. Inom samma koncern fanns tillverkningsbolag som sålde motorfordonen till Stellantis. Stellantis sålde sedan dessa fordon vidare till oberoende återförsäljare lokalt i Portugal. 

Mellan Stellantis och tillverkningsbolagen i koncernen fanns ett TP-avtal som reglerade internpriserna på fordonen och som kunde bli föremål för en justering i syfte att garantera Stellantis en viss i förväg fastställd vinstmarginal. Tillverkningsbolagen kunde justera internpriserna utifrån de kostnader som Stellantis haft för bland annat inköp av fordon, reparationer, garantier, marknadsföring m.m. och justeringen reglerades genom en kredit- eller debitfaktura. 

Den portugisiska skattemyndigheten fann att Stellantis hade tillhandahållit en tjänst i form av bland annat reparationsarbete och skulle rätteligen ha debiterat moms på tillhandahållandet. Frågan som därmed ställdes till EU-domstolen var om TP-justeringen från tillverkningsbolaget kunde anses utgöra ersättning för en tillhandahållen tjänst av Stellantis. 

Domstolens bedömning

EU-domstolen framhöll att för att det ska vara fråga om en ersättning för en tjänst måste det finnas ett direkt samband mellan ersättningen och den utförda tjänsten. Ett sådant direkt samband finns när det föreligger ett rättsförhållande mellan parterna som innebär att den ena parten åtagit sig att utföra en tjänst i utbyte mot ersättning från den andra parten. 

Domstolen konstaterade att det enda rättsförhållande som förelåg i det aktuella fallet mellan Stellantis och tillverkningsbolagen var det som följde av TP-avtalet och det i sin tur endast reglerade internpriserna och att de kunde justeras i syfte att uppnå en viss vinstmarginal hos Stellantis. Varken den aktuella TP-dokumentationen eller övriga omständigheter talade för att det fanns ett rättsförhållande som innebar att Stellantis hade åtagit sig att utföra en tjänst åt tillverkningsbolagen.  

Mot bakgrund av detta ansåg EU-domstolen att det inte kunde anses att Stellantis hade tillhandahållit en tjänst och den slutliga bedömningen och det var fråga om ett tillhandahållande mot ersättning överlämnades till den nationella domstolen. EU-domstolen uttalade sig inte heller uttryckligen om det i stället kunde vara fråga om en prisjustering. 

Kommentar 

Vad är en TP-justering från ett momsperspektiv? Är det en prisjustering av en tidigare transaktion, är det en ersättning för en ny transaktion eller faller justeringen helt utanför tillämpningsområdet för moms? Det saknas dessvärre bindande vägledning på EU-nivå avseende de här frågorna varför rättsutvecklingen i EU-domstolen de senaste åren varit välkommen. Stellantis-domen är den senaste av fyra mål som berör frågan om koncernintern prissättning respektive justering och dess påverkan på momshanteringen (se nedan artiklar om de föregående målen).  

EU-domstolen konstaterar i Stellantis-målet att varken den dokumentation som hade lämnats in eller övriga fakta i målet talade för att det var fråga om att Stellantis hade tillhandahållit tjänster till tillverkningsbolagen. Det avtal som fanns reglerade endast internpriset på fordonen som såldes av tillverkningsbolagen, inte Stellantis tillhandahållanden. En fråga som uppkommer då är om TP-justeringen i stället kan anses vara en prisjustering av en tidigare såld vara eller möjligen något helt annat som inte omfattas av tillämpningsområdet för moms. EU-domstolen uttalar inte uttryckligen om prisjusteringsfrågan eftersom det inte var frågan i det aktuella målet. Även om domstolen inte uttalade sig om detta är vår bedömning att det är sannolikt att en TP-justering som har sin grund i en underliggande transaktion bör ses som en prisjustering från momsperspektiv och som därmed kan få påverkan på beskattningsunderlaget. Det verkar också enligt vår bedömning vara Skatteverkets syn baserat på verkets ställningstagande om när internpriser och vinstallokering får påverkan på beskattningsunderlaget. Det finns enligt vår uppfattning inget i målet som talar för att en TP-justering aldrig skulle kunna vara ersättning för en tillhandahållen tjänst, endast att det inte var fråga om det i just det här specifika fallet. 

Detta visar ytterligare på vikten av genomtänkta och tydligt reglerade internprissättningsavtal som även tar hänsyn till momskonsekvenser. Deloitte har lång och gedigen erfarenhet av att bistå multinationella koncerner med skatterådgivning. Ta gärna kontakt med våra specialister inom TP och moms för ytterligare vägledning. 

Länkar till tidigare artiklar avseende domar på TP- och momsområdet: 

• Högkullen-målet
• Nytt förslag till avgörande som berör kopplingen mellan transfer pricing (internprissättning) och moms
• Skatteverkets metod för omvärdering av beskattningsunderlaget för utgående moms är felaktig enligt Generaladvokatens förslag till avgörande i Högkullen-målet
• EU-domstolen underkänner Skatteverkets metod för omvärdering av beskattningsunderlaget för moms på koncerninterna tjänster

Skribenter: Henrik Karlsson, Dina Jakupovic och Olivia Maunsbach Lilliebladh