EU-domstolen underkänner Skatteverkets metod för omvärdering av beskattningsunderlaget för moms på koncerninterna tjänster

Vid momsbeskattningen ska momsen normalt beräknas på den erhållna ersättningen. I vissa fall kan detta dock leda till att staten undandras skatteintäkter genom att varor och tjänster säljs till underpris. I momslagen finns därför sedan år 2008 en specialbestämmelse som reglerar situationen när varor och tjänster säljs till underpris mellan parter som är förbundna med varandra och där köparen inte har full avdragsrätt för ingående moms. I dessa fall ska beskattningsunderlaget omvärderas, innebärande att moms beräknas med utgångspunkt i marknadsvärdet i stället för den erhållna ersättningen. 

Med marknadsvärde avses normalt vad varorna eller tjänsterna skulle kosta på öppna marknaden. Om motsvarande varor eller tjänster saknas på den öppna marknaden ska marknadsvärdet i stället fastställas utifrån självkostnadspriset för varorna eller tjänsterna.  

I det aktuella målet hade Högkullen tagit betalt för förvaltningen av koncernbolag genom en s.k. cost plus-metod där aktieägarkostnader hade räknats bort. Skatteverket ansåg dock att Högkullens aktiva förvaltning av dotterbolag skulle anses vara en sammansatt tjänst som saknade motsvarighet på den öppna marknaden och att marknadsvärdet därför skulle fastställas utifrån värdet av samtliga kostnader, såväl momspliktiga som momsfria sådana, som ackumulerats för att tillhandahålla förvaltningen. Detta medförde att marknadsvärdet för tjänsterna blev synnerligen högt (enligt Högkullens uppgift 18 700 kr (!) per timme) givet Högkullens omfattande och varierande kostnader, däribland kostnader för en planerad men ej genomförd börsintroduktion.  

I linje med förslaget från generaladvokaten, konstaterar EU-domstolen i sitt avgörande att tjänster som ett holdingbolag tillhandahåller sina dotterbolag, i det här fallet företagsledning, ekonomi, fastighetsförvaltning, IT och personaladministration, inte kan anses vara ett odelbart ekonomiskt tillhandahållande. Mot bakgrund av tidigare praxis ska tjänsterna i stället tillskrivas en egen särskild karaktär och anses urskiljbara. Vidare anför EU-domstolen att omständigheten att varje dotterbolag betalar ett totalpris till Högkullen för samtliga tjänster och inte för varje enskild tjänst, inte är av avgörande betydelse. Detta då det rör sig om koncerninterna tjänster vilket innebär att koncernen själv kan påverka ersättningsvillkoren och hur tjänsterna ska bedömas momsmässigt. 

Sammanfattningsvis fastslår EU-domstolen att förvaltningen utgör separata tjänster för vilka det bör finnas jämförbara tjänster på den öppna marknaden. Det ska därmed vara möjligt att fastställa ett marknadsvärde på sedvanligt sätt, dvs. genom att jämföra med vad tjänsterna skulle kosta på öppna marknaden, i stället för att bestämma marknadsvärdet utifrån Högkullens kostnader för att tillhandahålla tjänsterna.

Deloittes kommentar

EU-domstolens avgörande i Högkullen-målet är ett välkommet klarläggande av hur momslagens omvärderingsregler ska tillämpas och innebär en stor lättnad för många koncerner med momsmässigt blandad verksamhet, något som är vanligt förekommande inom bl.a. fastighets- finans- och sjukvårdsbranscherna. 

Skatteverkets syn har, enligt vår mening, gett upphov till orimligt höga beskattningsunderlag för koncerninterna tjänster i Sverige, vilket också skapat inkomstskattemässiga utmaningar. Med anledning av EU-domstolens avgörande bör vi se en förändring av rådande rättsläge, även om det fortfarande återstår för Högsta förvaltningsdomstolen att meddela dom i det nationella målet. Det bör dock redan nu finnas goda möjligheter för bolag som omvärderat beskattningsunderlaget för sina tjänster i enlighet med Skatteverkets syn (på eget eller Skatteverkets initiativ) att få tillbaka del av tidigare redovisad moms. 

Vi diskuterar gärna hur detta avgörande kan gynna er koncern.