Målet rör momslagens bestämmelser om omvärdering av beskattningsunderlaget vid transaktioner mellan förbundna parter. Omvärderingsreglerna kan bli tillämpliga om varor eller tjänster tillhandahålls till ett pris som understiger marknadsvärdet. Med marknadsvärde avses vad jämförbara varor eller tjänster hade kostat på den öppna marknaden. Om sådan jämförelse inte är möjlig ska marknadsvärdet motsvara säljarens självkostnad för tillhandahållet ifråga.
Som kort bakgrund hade moderbolaget Högkullen tillhandahållit momspliktiga förvaltningstjänster till sina dotterbolag. Skatteverkets hållning var att förvaltningstjänsterna under 2016 åsatts ett för lågt pris, med motiveringen att jämförbara tjänster saknades på den öppna marknaden och att samtliga av Högkullens kostnader under året (däribland kapitanskaffnings- och aktieägarkostnader) inte inkluderats i prissättningen. Skatteverket beslutade således att omvärdera och höja beskattningsunderlaget. Högsta förvaltningsdomstolen begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen som underkände Skatteverkets metod. För en utförligare beskrivning av bakgrund och omständigheter, läs gärna vår tidigare artikel om EU-domstolens prövning av frågan.
I linje med EU-domstolen uttalar Högsta förvaltningsdomstolen att de förvaltningstjänster som Högkullen tillhandahållit måste ses som flera separata tjänster, snarare än som ett enda sammansatt tillhandahållande. Bedömningen påverkades inte av att ett totalpris betalats av dotterbolagen. Högsta förvaltningsdomstolen avvisade även Skatteverkets argument om att den företagsledningstjänst som Högkullen tillhandahållit måste ses som unik, eftersom den tidigare praxis (HFD 2014 ref. 40) som Skatteverket hänvisade till blivit överspelad genom EU-domstolens förhandsavgörande. Skatteverket skulle således, för att kunna tillämpa omvärderingsreglerna, först behöva visa att jämförbara tjänster saknades på den öppna marknaden.
Med ovanstående i beaktande uttalade Högsta förvaltningsdomstolen att en eventuell omvärdering måste göras för varje tjänst för sig, till skillnad från den samlade beräkning av marknadsvärdet för tjänsterna som Skatteverket gjort. Eftersom underlag för att bedöma marknadsvärdet för Högkullens tjänster inte presenterats av Skatteverket saknades således grund för att omvärdera beskattningsunderlaget.
Kommentar
Högsta förvaltningsdomstolens dom var, i ljuset av EU-domstolens förhandsavgörande, väntad och innebär viktiga klargöranden av när omvärderingsreglerna blir tillämpliga. Genom domen får det sägas vara fastställt att Skatteverket, utan vidare utredning, inte längre schablonmässigt kan omvärdera beskattningsunderlaget till motsvarande kostnadsmassan. Bevisbördan för att visa på att det inte finns någon jämförbar tjänst på den öppna marknaden placeras också entydigt på Skatteverket. Samtidigt är en tänkbar följd att Skatteverket kommer ställa mer långtgående krav på underlag som stödjer att prissättningen vid transaktioner mellan förbundna parter är marknadsmässig i förhållande till jämförbara tjänster. I det avseendet kan domen således komma att öka den administrativa bördan för berörda företag. Mer positivt är att domen bör kunna öppna upp för möjligheten att begära omprövning och få tillbaka moms, för de företag som fått sitt beskattningsunderlag omvärderat utifrån Skatteverket tidiagre metod.
Vi välkomnar frågor och hjälper gärna till med att titta på vilka effekter domen kan få för er verksamhet.
Skribenter: Jerker Westerström, Dina Jakupovic och Hjalmar Åsbrink