Förhållandet mellan internprissättning och moms är komplicerat och det har saknats vägledning i praxis avseende deras påverkan på varandra. Generaladvokaten föreslår nu i målet C-726/23, Arcomet Towercranes att ett moderbolags fakturering till ett dotterbolag, i syfte att reglera vinstmarginalen i enlighet med koncernens internprissättning, ska anses avse ett tillhandahållande av en tjänst och därmed omfattas av tillämpningsområdet för moms.
Bakgrund
Omständigheterna i målet var att ett rumänskt bolag (SC Arcomet Towercranes SRL, ”Arcomet”) sålde och hyrde ut lyftkranar. Arcomets belgiska moderbolag var delaktigt i upphandlingen av lyftkranarna, dvs. i att hitta leverantörer och förhandla villkor. Avtalen ingicks dock av Arcomet.
Mellan Arcomet och moderbolaget fanns ett avtal som reglerade Arcomets ansvar och risk i förhållande till dess försäljning och uthyrning av lyftkranar. Under nämnda avtal var Arcomet också garanterad en viss vinstmarginal (beräknad utifrån OECD:s TNMM modell). Vinstmarginalen reglerades årligen genom fakturering mellan parterna vilket innebar att en faktura teoretiskt sett kunde gå både från Arcomet till moderbolaget (om vinstmarginalen var för låg) och från moderbolaget till Arcomet (om vinstmarginalen var för hög). I praktiken gick dock endast fakturor från moderbolaget till Arcomet.
Av de tre fakturor som utfärdades till Arcomet hanterades två med omvändskattskyldighet (reverse charge) i Rumänien. Arcomet bedömde senare att fakturorna från moderbolaget avsåg transaktioner som låg utanför tillämpningsområdet för moms och hanterade därmed den senare utställda tredje fakturan utan moms (out of scope). Den rumänska skattemyndigheten beslutade att utgående moms skulle redovisas med anledning av fakturorna från moderbolaget enligt reglerna om omvänd beskattning, men att någon motsvarande avdragsrätt inte förelåg. Anledningen till det nekad avdraget var att Arcomet inte hade visat att de förvärvade tjänsterna hade tillhandahållits och använts för Arcomets momspliktiga verksamhet.
Två frågor ställdes till EU-domstolen, nämligen:
Generaladvokatens förslag till avgörande
Generaladvokaten fann att det måste göras en bedömning från fall till fall om internprissättningar ska anses falla inom tillämpningsområdet för moms. Generaladvokaten ansåg att det i detta fall var fråga om en transaktion inom tillämpningsområdet för moms eftersom rättsförhållandet mellan parterna reglerades i ett avtal, där tjänsterna och ersättningsmodellen ansågs tydliga. Generaladvokaten fann därmed att det fanns en direkt koppling mellan tjänsterna som moderbolaget utförde och ersättningen, som trots att den inte var bestämd, ändå inte var slumpartad eftersom villkoren för ersättningen var fastställd i avtalet.
Avseende frågan om ytterligare handlingar kunde krävas för styrkande av användningen av tjänsterna i Acromets momspliktiga verksamhet, fann Generaladvokaten att skattemyndigheterna har möjlighet att begära det, under förutsättning att en sådan begäran är proportionerlig och att den begärda informationen kan fastställa rätten till avdrag.
Kommentar
Idagsläget saknas bindande regelverk och praxis på EU-nivå som berör förhållandet mellan internprissättning och moms. Att EU-domstolen tar upp dessa frågor för prövning är således välkommet. Om förslaget till avgörande står sig i EU-domstolen innebär det en viss vägledning för frågan om belopp som faktureras för att reglera en vinstmarginal ska anses falla inom momsens tillämpningsområde. Sannolikt kommer det dock fortsatt, precis som Generaladvokaten konstaterar, att vara en bedömning som behöver göras från fall till fall.
Just nu finns fler intressanta mål i EU-domstolen som berör kopplingen mellan internprissättning och moms.
Innan jul meddelade EU-domstolen dom i målet C-527/23, Weatherford Atlas Gip. I det fallet, som avsåg allokering av kostnader inom en koncern, menade domstolen att ett bolag endast har avdragsrätt för sin del av kostnaden för de inköpta tjänsterna i fråga. Vidare framhöll domstolen att det faktum att tjänsterna samtidigt tillhandahållits till flera mottagare inte påverkade avdragsrätten. Inte heller nödvändigheten samt lämpligheten av inköpet hade någon relevans i frågan om avdragsrätt.
Därefter har Generaladvokaten i det så kallade ”Högkullen-målet” funnit att Skatteverkets metod för omvärdering av beskattningsunderlaget för utgående moms vid tillhandahållande förvaltningstjänster till ett dotterbolag med begränsad avdragsrätt för ingående moms, är felaktig. Vi har kommenterat förslaget här.
Frågan om en prisjustering, som bestämts i syfte att uppnå en viss lägsta vinstmarginal, omfattas av tillämpningsområdet för moms kommer också att prövas av EU-domstolen i en kommande dom (C-603/24, Stellantis Portugal, S.A).
Vi följer utvecklingen med spänning och diskuterar gärna hur dessa frågor kan få påverkan i er koncern.
Skribenter: Tomas Sydner, Dina Jakupovic, Carl Wallbäck och Sylvi Coralie Gashi