Nytt skatteincitament för forskning och utveckling - Lagrådsremiss

Bakgrund

Regeringen beslutade den 13 augusti 2026 en lagrådsremiss om ett nytt svenskt skatteincitament för forskning och utveckling (FoU) i form av ett förhöjt kostnadsavdrag. Med detta skatteincitament får Sverige en av de högsta skattesubventionerna i världen för FoU.

Lagrådsremissen baseras på den utredning som regeringen publicerade i januari 2026 och som vi tidigare skrivit om här: Förslag på nytt skatteincitament för forskning och utveckling
 

Förhöjt kostnadsavdrag som kompletterande skatteincitament för FoU

Utredningen från januari innehöll två olika förslag till kompletterande skatteincitament för forskning och utveckling. Dels ett förhöjt kostnadsavdrag, dels en återbetalningsbar skattereduktion. I lagrådsremissen går regeringen vidare med förslaget att företag ska kunna göra högre avdrag för kostnader kopplade till personal som arbetar med FoU, dvs förhöjt kostnadsavdrag. Det föreslås att det extra avdraget ska uppgå till 200% av de kvalificerade personalkostnaderna (dvs. 300% totalt). 

Anledningen till att regeringen valt att gå vidare med det förhöjda kostnadsavdrag i stället för återbetalningsbar skattereduktion är flera. Regeringen anser att det är lättare att tillämpa och implementera det förhöjda kostnadsavdraget inom ramen för befintliga skatteregler. Andra fördelar som lyfts fram är att det är lättare att kontrollera, att det minskar risken för missbruk och bedrägeri, att det finns en fördel i kopplingen mellan ett bolags vinst och avdraget och att det bättre kompletterar det befintliga avdraget på arbetsgivaravgifter för personal som arbetar med FoU (forskningsavdraget).

En utmaning med att säkerställa att skatteincitament får en reell effekt för företag är hur incitamentet samspelar med reglerna om tilläggsskatt. Tilläggsskatt är en global minimiskatt på 15 procent som gäller för stora multinationella koncerner (över 750 miljoner euro årlig intäkt) enligt OECD:s modellregler för global minimibeskattning. Om en koncerns effektiva skattesats i en viss stat är lägre än 15 procent, måste koncernen betala tilläggsskatt för att nå denna minimumnivå. Exempel: Ett företag med 20% effektiv skattesats applicerar det nya FoU-avdraget och hamnar på 12%. Utan särskilda undantag skulle tilläggsskatten höja upp skatten till 15% vilket innebär att avdraget inte får önskad effekt. 

Regeringen konstaterar att sedan utredningen om nytt skatteincitament för forskning och utveckling presenterades i januari så har ett nytt regelverk för tilläggsskatt presenterats. Det nya regelverket innebär att lättnader vid beräkning av tilläggsskatt ges för kvalificerade skatteincitament, vilket löser problemet med att incitament inte fullt ut kan nyttjas när de sänker den effektiva skattesatsen under 15 procent. Det är regeringens bedömning att det förhöjda kostnadsavdraget, såsom det konstruerats i lagrådsremissen, utgör ett sådant kvalificerat skatteincitament som berättigar till lättnad vid beräkning av tilläggsskatt. Detta innebär att företag som nyttjar det förhöjda kostnadsavdraget kan få full effekt av avdraget utan att riskera att tilläggsskatten neutraliserar fördelarna. Dock gäller denna lättnad endast upp till ett visst tak, vilket innebär att företag med mycket omfattande FoU-satsningar eller låg effektiv skatt kan få begränsad effekt av avdraget trots att det är klassificerat som kvalificerat.

Definitionen av FoU i det nya skatteincitamentet ska vara samma som vid tillämpning av det befintliga forskningsavdraget och regeringen hänvisar till detta regelverk för bedömningar om kriterierna är uppfyllda.  En skillnad mot det befintliga regelverket är dock att kvalificerade personalkostnader avser ersättningar och förmåner för arbete till personer som arbetar med FoU inom EES, utan direkt koppling till att svenska arbetsgivaravgifter ska betalas, medan det inom ramen för befintliga forskningsavdragsregelverket krävs att det rör sig om arbete som är underlag för svenska sociala avgifter.
 

Deloittes kommentar

Vi ser mycket positivt på att regeringen går vidare med förslaget om ett ytterligare skatteincitament för forskning och utveckling. Sambandet mellan innovation och ekonomisk tillväxt är tydligt och ett incitament som syftar till att öka svenska företagssatsningar på forskning och utveckling är därmed viktigt och av stor betydelse för Sveriges internationella konkurrenskraft och samhällsekonomiska långsiktiga utveckling.

Regeringen går vidare med förslaget om förhöjt kostnadsavdrag. I ljuset av det nya regelverket för tilläggsskatt så tycks ett anpassat förhöjt kostnadsavdrag som utgör ett kvalificerat skatteincitament vara ett naturligt och klokt val. Det förhöjda kostnadsavdraget förespråkades också av flertalet remissinstanser och det innebär att Sveriges skulle bli ett av de OECD-länder med högst subventionsgrad för forskning och utveckling. Samtidigt innebär kopplingen till vinst att bolag i uppstartsfas eller med flerårigt underskott helt eller delvis riskerar att exkluderas från stödet till förmån för redan etablerade och lönsamma bolag vilket inte nödvändigtvis premierar de mest innovativa företagen. En återbetalningsbar skattereduktion hade gynnat dessa bolag mer effektivt, även om det befintliga forskningsavdraget delvis kan kompensera. 

Både det förhöjda kostnadsavdraget och det nya regelverket för forskningsavdraget som presenterades i juni förslås implementeras 1 januari 2027. Att det är valår skapar viss ovisshet kring den fortsatta lagstiftningsprocessen. Det återstår om att se om förslagen kommer vara en del av kommande höstbudget och hur dessa förslag prioriteras vid ett eventuellt regeringsbyte. 

Om ni har frågor eller behöver stöd avseende tillämpningen av skatteincitament eller med att förbereda er inför kommande regelverk är ni välkomna att kontakta oss.