Lagrådsremiss - nya regler avseende forskningsavdrag och expertskatt

Bakgrund

Den 15 januari 2025 lämnades ett delbetänkande av utredningen ”Skatteregler som gynnar forskning och utveckling – en översyn av FoU-avdraget och expertskattereglerna” som förslog en genomgående översyn och förslag till förändringar av både regelverket för nedsättningen av arbetsgivaravgifter för forskning och utveckling (forskningsavdraget) och av regelverket avseende skattelättnader för utländska experter, forskare och nyckelpersoner (expertskattereglerna).  

Regeringen har nu lämnat en lagrådsremiss med ett lagförslag som i stort stämmer överens med det förslag som lämnades i delbetänkande. 

Forskningsavdraget

Det föreslås flera ändringar av reglerna för att öka företagens incitament att placera sin FoU-verksamhet i Sverige och därmed öka FoU-investeringar:

• Kravet på minst 15 timmars FoU-arbete per månad för att en anställd ska kvalificera för avdraget slopas
• Definitionerna av forskning och utveckling ska förenklas och utvidgas. 
  • Kravet på att arbete med FoU ska vara systematiskt tas bort då det inneburit att formaliteter hindrat företag från avdrag och inneburit bevissvårigheter.
  • Kravet på att man vid utveckling ska använda resultatet av forskning tas bort. I stället införs ett krav på att arbetet ska ske genom nya lösningar på vetenskapliga eller tekniska problem.
  • Kravet på att FoU-arbete ska vara kvalificerat slopas. Att stöd- eller kringfunktioner inte omfattas av FoU-avdrag framgår även utan detta uttryckliga rekvisit.
  • Kravet på att utvecklingsarbetet ska syfta till att ta fram nya eller väsentligt förbättrade produkter tas bort. I stället ska det räcka med ett syfte att ta fram eller förbättra produkter.
    

Sammantaget innebär utredningens förslag att ”utveckling” ska definieras som arbete med att i kommersiellt syfte ta fram eller förbättra produkter genom nya lösningar på vetenskapliga eller tekniska problem.

Lagrådsremissen slår även fast att Skatteverket ska begära in ett yttrande från en annan myndighet, om teknisk kompetens behövs för att bedöma om visst arbete är att anse som forskning eller utveckling.

Expertskatten

Lagrådsremissen föreslår att mer generösa regler om expertskatt ska införas och presenterar därmed ändringar i fråga om skattelättnadens storlek, beloppsregeln, kompetensregeln, de formella kraven för att beviljas skattelättnader och förfarandet kring ansökning om expertskatt:

• Skattelättnaden ska höjas till 30% av lönen. Från nuvarande 25%. 
• Tillämpningstiden för reglerna ska beräknas på ett annat sätt (men inte förlängas). Nuvarande formulering om att skattelättnader gäller i sju år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjas ändras till att reglerna gäller för en och samma arbetstagare under sammanlagt 84 kalendermånader, vilka kan delas upp på flera olika perioder av arbete i Sverige. 
• Ersättningsnivån ska följa inkomstbasbeloppet i stället för prisbasbeloppet. Detta innebär att nivån följer inkomstökningar i samhället i stället för inflationstakten.
• Kompetensregeln ska förenklas och förtydligas:
  • Kravet på betydande rekryteringssvårigheter i Sverige tas bort. 
• De formella kraven för expertskattelättnader ska förändras
  • Skattelättnader ska kunna beviljas för svenska medborgare
  • Kravet på avsikt att vistas i Sverige i högst sju år ska tas bort. 
  • Kravet på att inte ha bott i Sverige innan arbetet påbörjas ska höjas från fem till sju år. Tid som individen arbetat under expertskattebeslut eller arbetat som forskare vid ett lärosäte ska inte räknas med vid beräkningen av vistelsekravet. Undantaget för arbete som forskare gäller dock bara vistelser under högst tre år. 
• Ansökan om skattelättnader ska göras hos Forskarskattenämnden inom sex månader efter att arbetet i Sverige påbörjas. En ökning från nuvarande 3 månader.

Förändringarna av både forskningsavdraget och expertskattereglerna föreslås börja gälla från 1 januari 2027. 

Deloittes kommentarer

1,5 år efter att utredningen om översyn av forskningsavdraget och expertskattereglerna lämnades presenteras nu äntligen en lagrådsremiss med ett förslag på den faktiska lagstiftningen. Det är vår uppfattning att de förslag på förändringar av regelverken som presenteras är bra och kommer innebära klara tillämpningsförbättringar och att syftet med de båda skatteincitamenten bättre uppnås. 

Avseende forskningsavdraget är det tydligt att lagstiftaren med förändringarna i stort önskar utvidga, förenkla ochförtydliga regelverket. Reglerna och de förarbeten som vi har för nuvarande regelverk har uppenbarligen inte gett ett tillräckligt underlag för rättsvårdande myndigheter vilket lett till en i början för vidlyftig tolkning och på senare tid en alltför restriktiv tolkning. Förslaget försöker därmed undvika de tolkningsproblem som uppstått med nuvarande regelverk. Reglerna förenklas och svårtolkade rekvisit som tidigare införts utan närmare förklaringar plockas bort. Ordalydelsen av FoU definitionen blir därför betydligt bredare och fångar på ett mycket bättre sätt än tidigare upp sådant arbete som kan vara FoU. 

Lagförslagen i lagrådsremissen är i stort samma förslag som presenterades i det tidigare delbetänkandet. De skillnader som nu presenteras för forskningsavdragets del är endast att det i stället för en möjlighet för Skatteverket att inhämta ett remissvar från andra myndigheter vid behov, föreslås en skyldighet för Skatteverket att inhämta yttrande från en annan myndighet (om det behövs för att bedöma om visst arbete är att anse som forskning eller utveckling). Det är även intressant att notera att skyldighet att inhämta remissvar inte ska vara kopplad till någon särskild myndighet, utan det ska vara upp till Skatteverket att från fall till fall bedöma till vilken myndighet (ex. PRV, Vetenskapsrådet, svenska lärosäten, Vinnova, Energimyndigheten) remissen lämpligen bör skickas till. 

För expertskattens del sker en del mindre förändringar i lagrådsremissen jämfört det tidigare förslaget, där en mer flexibel användning av expertskatt under totalt 84 månader (sju år) under individens hela livstid tillämpas, oavsett om skattelättnaden kan nyttjas under 84 månader på rad eller vid flertalet olika tillfällen som individen vistas i Sverige. I lagrådsremissen föreslås även att kravet på att inte ha bott i Sverige innan arbetet påbörjas ska höjas från nuvarande fem till sju år, vilket kan jämföras med de 10 år som förslogs i delbetänkandet. 

Det kan även noteras att det i tidigare betänkande föreslogs att kompetensregeln skulle ändras på så sätt att skattelättnad endast skulle beviljas för individer vars arbete till väsentlig del avser forskning eller utveckling och arbetstagaren hade en doktorsexamen eller motsvarande erfarenhet. Detta förslag har inte införlivats i lagförslaget enligt lagrådsremissen då Regeringen ansett att det kan exkludera större grupper från möjlighet att ta del av skattelättnaderna, vilket inte är syftet man vill uppnå. 

Den initiala utredningen föreslog att ändringarna i regelverket skulle införas redan vid ingången av 2026.  Vi hoppas nu att den efterlängtade lagstiftningen blir en del av budgetproposition för 2027 i höst men detta kan vara beroende av valutgången i september samt aktuellt reformutrymme.