Ytterligare förändringar till tilläggsskattelagen med anledning av nya administrativa riktlinjer från OECD

Wish to read this article in English? Click here

Den 1 januari 2024 trädde tilläggsskattelagen i kraft i Sverige, som en följd av EU minimibeskattningsdirektiv och OECD modellregler om global minimibeskattning (d.v.s. de regler som innebär en effektiv skattesats om minst 15 procent på jurisdiktionsbasis för stora koncerner). Sedan dess har OECD släppt nya administrativa riktlinjer som allteftersom införts i svensk lag. Med anledning av de riktlinjer som släpptes i juni 2024 föreslås nu ytterligare ändringar träda i kraft den 1 januari 2026 genom prop. 2025/26:22. Liksom tidigare ändringar till tilläggsskattelagen kommer de nya reglerna att, på frivillig basis, kunna tillämpas med retroaktiv verkan. 

En central nyhet är en mer detaljerad metod för fördelning av medräknade skatter (s.k. Covered Taxes) inom koncerner, t.ex. mer detaljerade regler som hanterar fördelningen av skatter mellan en huvudenhet och dess fasta driftställen i de situationer där ett lands inhemska avräkningsregler, likt de svenska avräkningsreglerna, tillåter avräkning baserat på en overall-metod. De nya reglerna förespråkar en fyra-stegs metod för att fördela aktuell skatt och en fem-stegs metod för att fördela uppskjuten skatt och är i princip en uppdatering av den mer enkelt utformade metod som var angiven i OECD:s ursprungliga vägledning. För uppskjuten skatt skatt införs en förenklingsregel; en möjlighet att under en femårsperiod välja att helt bortse ifrån den uppskjutna skatten.

En annan viktig praktisk fråga rör femårsregeln för uppskjutna skatteskulder, där OECD under 2024 förtydligade hur man rent praktiskt ska avgöra om en skuld har återförts inom fem år. Till exempel preciserades olika kontokategorier som kan föranleda uppskjutna skatter, samt vilka metoder (FIFO/LIFO) som ska tillämpas för respektive kategori för att bedöma om den uppskjutna skatten har återförts inom fem år eller inte. Även om vägledningen som sådan behandlas i lagförslaget, föreslås inga nya bestämmelser, eftersom vägledningen redan anses rymmas inom befintlig lagstiftning.

Övriga förändringar inbegriper bl.a.:

• Regler för att förtydliga att tillgångar som leasas ut och behandlas som fordran i moderföretagets koncernredovisning, men som materiell tillgång i inkomstbeskattningen, kan undantas från femårsregeln.
• Regler för hur förluster i fasta driftställen ska beaktas vid beräkning av huvudenhetens justerade resultat, i situationer där förlusterna har kvittats mot vinster i andra fasta driftställen. 
• Regler avseende beräkning av uppskjuten skatt när värdet beträffande tilläggsskatt skiljer sig från det redovisade värdet.
• Regler avseende samriskföretag som ägs av olika koncerner som omfattas av tilläggsskatt.

Sammanfattningsvis innebär förslaget att de administrativa riktlinjerna från juni 2024 nu införs i svensk lagstiftning, vilket är viktigt för att koncerner fullt ut ska kunna förlita sig på att Sveriges lagstiftning är förenlig med OECDs vägledning.

Vi på Deloitte finns tillgängliga för att diskutera lagförslaget! 

Skribenter: Fouad Abou Chaaya och Ann-Charlotte Ljung