Skip to main content

Viktig ränteavdragsdom från Högsta förvaltningsdomstolen

Högsta förvaltningsdomstolen (”HFD”) har i en nyligen publicerad ränteavdragsdom (2025-05-08, mål nr 6988-24), som avser de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna, gjort bedömningen att ett skuldförhållande som enligt Skatteverket utgör mycket aggressiv skatteplanering är affärsmässigt motiverat i regelverkets mening. Deloitte anser att avgörandet är av mycket stort intresse då det innebär att Skatteverket har fattat tusentals felaktiga beskattningsbeslut sedan 2013.

Avgörandet

Omständigheterna i målet är sammanfattningsvis enligt följande. X AB, som ingår i en koncern med både svenska och utländska dotterbolag, avser att förvärva samtliga andelar i ett externt bolag. Bolaget överväger därför att ta upp ett lån från det irländska koncernbolaget Finance Ltd (skattesats 12,5 %).

Finansverksamheten i Finance Ltd bedrevs tidigare i Belgien. I samband med att Belgien avvecklade vissa förmånliga skatteregler flyttades verksamheten till Irland. Lånet kommer att löpa på marknadsmässiga villkor och kommer att finansieras med egenupparbetade medel i Finance Ltd.

Den mest relevanta frågan i målet är om ränteavdrag ska vägras enligt undantagsregeln i 24 kap. 18 § andra stycket IL för att skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande har uppkommit för att få en väsentlig skatteförmån.

HFD konstaterar först att skuldförhållandet medför en väsentlig skatteförmån. Eftersom lånet dock finansierar ett externt förvärv av andelar och därmed kommer att fylla ett verkligt finansieringsbehov betingas lånet av affärsmässiga skäl (jfr HFD 2011 ref. 90 I och II). Mot denna bakgrund anser Högsta förvaltningsdomstolen att skuldförhållandet inte kan anses utgöra ett rent missbruksfall som undantagsregeln avser att motverka.

Deloittes kommentar

Vi anser att HFD:s avgörande är banbrytande. Ett skuldförhållande som enligt Skatteverket utgör ett rent missbruksfall för att det uteslutande eller så gott som uteslutande har uppkommit för att få en väsentlig skatteförmån, är enligt HFD affärsmässigt motiverat i regelverkets mening.

Anledningen till att HFD och Skatteverket kommer till helt motsatta slutsatser är att HFD baserar sin bedömning på den vägledning som finns i HFD 2011 ref. 90 (som avser 2009 års ränteavdragsbegränsningsregler), enligt vilken praxis det är affärsmässigt att låna från ett lågskattebolag för att finansiera externa förvärv och den löpande verksamheten.

Skatteverket har däremot alltid varit av uppfattningen att det inte är affärsmässigt att låna från ett lågskattebolag för att finansiera externa förvärv eller den löpande verksamheten. Enligt Skatteverket är det alltid skattedrivet att låna från ett lågskattebolag (eller ett underskottbolag), oavsett om lånet fyller ett verkligt finansieringsbehov. Därför framgår det av Skatteverkets rättsliga vägledning att HFD 2011 ref. 90 inte gäller i den delen. Mot bakgrund av de grundläggande skillnaderna mellan Skatteverkets tolkning av regelverket och vad som följer av den nyligen meddelade domen från HFD är det svårt att se att Skatteverket kommer att kunna hålla fast vid sin tidigare tillämpning.

Uppskattningsvis finns det tusentals beskattningsbeslut sedan 2013 där den koncerninterna skulden fyller ett verkligt finansieringsbehov men där Skatteverket felaktigt har vägrat avdrag genom att inte tillämpa den vägledning som finns i HFD 2011 ref. 90. Många av dessa beslut har vunnit laga kraft, antingen för att tidsfristen för omprövning har gått ut eller för att underrättsinstanser inte har undanröjt Skatteverkets beslut. Många bolag har därmed drabbats av en rättsförlust.

Deloitte utreder för närvarande vilka rättsmedel som står till buds för att komma till rätta med den uppkomna rättsförlusten.

Välkommen att kontakta oss om ni har frågor eller funderingar!