Tullen i EU: rådet och parlamentet ense om reform

Varför behövs en reform av EU tullunion?

EU:s tullunion står inför nya utmaningar som kräver modernisering. Den snabba ökningen ave-handel, med nästan 6 miljarder lågvärdesvaror som väntas importeras till EU år 2025, ställer krav på effektivare och mer samordnad tullhantering. Samtidigt ökar antalet regler och standarder för att skydda miljö, säkerhet och bekämpa olagliga varor, vilket gör tullarbetet mer komplext.

EU:s tullbyrå (EUCA) - En central del av den nya reformen

Dagens system är fragmenterat med 27 nationella tullmyndigheter och över 111 separata IT-system, vilket är kostsamt och ineffektivt. Bristen på en central EU-tulldatabas gör unionen sårbar för risker som narkotikahandel, bedrägerier och farliga produkter.

EU:S tullbyrå (EUCA) ska utveckla och driva en ny tulldatacentral. Denna datacentral kommer att möjliggöra effektivare datadelning, riskhantering och samordning mellan medlemsstaternas tullmyndigheter. Reformen innebär också ett nytt partnerskap med näringslivet, där etablerade leveranskedjor kan bli betrodda partner med enklare tullprocedurer.

Fördelar för företag och konsumenter

Reformen innebär stora förenklingar för företag, genom minskad administrativ börda och möjligheten att lämna in tulluppgifter endast en gång per leveranskedja.Företag kan också betala tullar periodiskt istället för vid varje importtillfälle, vilket förbättrar kassaflödet. För konsumenter innebär reformen att e-handelsplattformar och säljare blir ansvariga för att betala tullar och moms vid försäljning till EU, vilket eliminerar dolda avgifter vid leverans och gör handeln tryggare.

E-handelsåtgärder redan under 2026

Med anledning av den snabba ökningen av e-handel införs redan från 2026 två viktiga åtgärder:

• Avskaffandet av tullbefrielse för varor under 150 euro
• Införandet av en tillfällig tull på 3 euro på små paket. En hanteringsavgift kommer också att tillämpas för att täcka tullmyndigheternas kostnader.

Tulldatacentralen för e-handel planeras att tas i drift 2028 och successivt utvidgas till att omfatta alla näringsidkare fram till 2034. Reformen beräknas minska företagens efterlevnadskostnader med cirka 2,7 miljarder euro per år.