Skattetillägg undanröjs – Skatteverkets utredningsskyldighet avgörande

Avgörandena

I mål nr 7304-24 redovisade bolaget i sin inkomstdeklaration en nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar med totalt 12,2 miljoner kronor. Bolagets finansiella anläggningstillgångar bestod uteslutande av andelar i koncernföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag. Kortfristiga placeringar fanns inte redovisade och någon återläggning av nedskrivingsbeloppet gjordes inte.

I mål nr 2284-24 hade bolaget lämnat ett koncernbidrag om 20 miljoner kronor till ett dotterbolag. Bolaget yrkade avdrag för bidraget två gånger genom att ta upp det på två ställen i inkomstdeklarationen, dels i resultaträkningen under lämnade koncernbidrag, dels under skattemässiga justeringar som en kostnad som ska dras av men som inte ingår i det redovisade resultatet. Bolagets resultat blev därmed 20 miljoner kr för lågt. Bolaget redovisade vidare skulder till koncern-, intresse- och gemensamt styrda företag om 20 miljoner kr.

I båda målen ställde Skatteverket kompletterande frågor inför beslut om beskattning. Avseende nedskrivningen av andelarna i intresseföretag uppgav bolaget att den borde ha redovisats under skattemässiga justeringar i inkomstdeklarationen. Avseende koncernbidraget inkom bolaget med en rättad inkomstdeklaration efter Skatteverkets fråga.

Skatteverket ansåg i båda fallen att bolagen lämnat oriktiga uppgifter till grund för beskattningen. Bolagen överklagade Skatteverkets beslut och anförde bland annat att Skatteverkets kontrollmetoder borde ha upptäckt felaktigheten vid en normal granskning. Förvaltningsrätten och kammarrätten avslog bolagens överklaganden.

Bolagen beviljades prövningstillstånd av HFD avseende förutsättningarna för befrielse från skattetillägg, där betydelsen av Skatteverkets arbetssätt för att granska inkomstdeklarationer var central. I målet avseende nedskrivning av andelar i intresseföretag omfattade även prövningstillståndet frågan om under vilka förhållanden två olika deklarationsåtgärder ska anses ha så nära samband att det bör inverka på bedömningen av om det finns skäl för befrielse.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

I båda fallen konstaterade HFD att det framstår som närmast uteslutet att bolagets uppgifter i inkomstdeklarationen skulle ha godtagits av Skatteverket utan närmare utredning. Därför ansåg HFD att uppgiften inte kunde läggas till grund för beslut om skattetillägg. Med hänsyn härtill saknas förutsättningar för att påföra skattetillägg. HFD undanröjde därför de påförda skattetilläggen i båda fallen. 

Deloittes kommentar

Deloitte ser positivt på dessa avgöranden, då de kan innebära en förändring i hur Skatteverket kommer att genomföra sina utredningar framöver. Det kan leda till ett mer långtgående ansvar för Skatteverket att säkerställa att beskattningen är korrekt innan skattetillägg kan påföras. Det är en förflyttning från synsättet som tidigare gällde hos Skatteverket och vissa underinstanser. Nämligen den att om det är endast i ett fåtal situationer redovisningen i deklarationen skulle kunna vara korrekt finns det grund för skattetillägg. Nu anser HFD att när det enbart är ett fåtal situationer när redovisningen skulle kunna vara korrekt har i stället Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet utlösts. Det innebär ett större ansvar på Skatteverket att utreda i sådana fall.

Även om prövningstillstånden lämnades för förtydligande kring befrielsegrunderna avgjorde HFD i stället frågan kring om det över huvud taget förelåg oriktig uppgift. Klargörandena är naturligtvis välkomna, men vår uppfattning är att även befrielsegrunderna är ett underutvecklat rättsområde som hade gynnats av tydlig vägledning. Förhoppningsvis kommer även dessa att prövas av HFD framöver.

Vi vill även tipsa om en artikel från en av våra kollegor på ämnet:"Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet måste klargöras"

Välkommen att kontakta oss om ni har frågor eller funderingar!

Skribenter: Alicia Kulle och Ann-Charlotte Ljung