Regler om skatteavdrag vid betalningar till utländska företag kan strida mot EU-rätten – EU-kommissionen drar Sverige till EU-domstolen

Do you wish to read this article in English? Click here

Den 7 maj 2025 beslutade Europeiska kommissionen att dra Sverige till EU-domstolen med anledning av att kommissionen anser att det svenska regelverket om preliminärskatteavdrag vid betalningar till utländska företag, som inte är skattskyldiga i Sverige, för arbete utfört i Sverige, står i strid med principen om friheten att tillhandahålla tjänster enligt artikel 56 i EUF-fördraget och artikel 36 i EES-avtalet.

Bakgrund

Den 1 januari 2021 införde Sverige nya regler som i korthet innebär att det ska göras ett preliminärskatteavdrag vid betalningar till utländska företag, om det utländska företaget utfört arbete i Sverige utan att inneha godkännande för F-skatt eller annat beslut från Skatteverket som medger befrielse från skatteavdrag. Detta oavsett om det utländska bolaget är skattskyldigt i Sverige eller inte.

Vi har tidigare skrivit om att EU-kommissionen inlett ett överträdelseförfarande mot Sverige (se Tax Alert ”Kommissionen uppmanar Sverige att ändra sina regler om preliminär inkomstbeskattning av utländska entreprenörer” här) och om det svar som Sveriges regering lämnade in den 14 september 2023 (se Tax Alert ”Regler för preliminärskatt för utländska företag kan strida mot EU-rätten - regeringens svar till EU-kommissionen” här). Sveriges regering anförde i sitt svar att reglerna om preliminärskatt varken förbjuder, hindrar eller gör det mindre attraktivt för utländska företag att erbjuda sina tjänster på den svenska marknaden, utan snarare ökar konkurrensneutraliteten mellan svenska och utländska företag och att utländska företag inte åläggs en större administrativ börda än svenska företag genom nuvarande regelverk. Därutöver menade regeringen att utbetalarna med nuvarande regelverk enbart behöver kontrollera om företaget har F-skatt eller inte, och därmed inte riskera att drabbas av administrativa påföljder om bedömningen av en svår skatterättslig fråga skulle visa sig felaktig.

Kommissionen anser inte att Sverige anpassat sina regler om preliminär inkomstbeskattning till EU:s lagkravKommissionen anser att skyldigheten att innehålla preliminär inkomstskatt i situationer där utländska företag inte har något fast driftsställe i Sverige - och därmed ingen skyldighet att betala inkomstskatt i Sverige - strider mot friheten att tillhandahålla tjänster. De administrativa steg som ett utländskt företag måste ta för att få godkännande för F-skatt för att slippa skatteavdraget och den handläggningstid det tar för Skatteverket att hantera sådana ansökningar, utgör i sig ett hinder och därmed en begränsning av friheten att tillhandahålla tjänster.

Kommissionen är sammantaget av uppfattningen att den svenska skattelagstiftningen i dess nuvarande utformning kan resultera i betydande kassaflödesnackdelar för utländska företag som vill erbjuda sina tjänster till svenska kunder. Den svenska lagstiftningen utgör därmed ett hinder för den inre marknaden och kommissionen drar därmed Sverige inför rätta i EU-domstolen

Deloittes kommentar

Det huvudsakliga syftet med regelverket som infördes 2021 var att göra det, enligt lagstiftarens uppfattning, mer konkurrensneutralt mellan utländska och svenska företag. Det gjordes bl.a. genom att de svenska skatteavdragsreglerna utvidgades till att också omfatta utländska tjänsteleverantörer även i situationer där det på förhand är klart att de utländska företagen inte är skattskyldiga i Sverige. 

Enligt vår erfarenhet har förutsättningarna för ett gränsöverskridande utbyte mellan utländska och svenska företag försämrats då vi ser en ökad administrativ börda vid gränsöverskridande tjänsteutbyte för såväl utländska leverantörer som svenska uppdragsgivare. Deloitte instämmer därför i EU-kommissionens bedömning om att den svenska skattelagstiftningen om preliminärskatteavdrag på betalningar till utländska företag som inte är skattskyldiga i Sverige, utgör ett hinder för utländska företag.

För utländska företag utgör processen för godkännande för F-skatt dessutom en begränsning i friheten att tillhandahålla tjänster i Sverige. Utländska företag behöver till sin ansökan bifoga handlingar som bland annat stödjer att företaget saknar skatteskulder i sitt hemland. Handlingarna ska vara utfärdade av relevant myndighet och får inte vara äldre än tre månader vid ansökningstillfället. Deloittes erfarenhet är att sådana handlingar inte utan svårighet kan frambringas i vissa jurisdiktioner och att detta i praktiken utgör ett hinder för vissa utländska tjänsteleverantörer.

Vidare är det Deloittes erfarenhet att det nuvarande regelverket också ställt svenska utbetalare inför svåra avväganden där de å ena sidan har ett svårtillämpat lagstadgat krav att göra skatteavdrag i vissa situationer, och å andra sidan riskerar avtalsbrott om de inte fullgör betalningar till utländska leverantörer som saknar godkännande för F-skatt. 

Behovet av en effektiv skattekontroll i situationer där utländska företag bedriver tillfällig verksamhet i Sverige kvarstår, men i Deloittes mening kan detta behov tillgodoses på ett enklare och mer ändamålsenligt sätt utan att vara administrativt betungande för såväl svenska som utländska företag. Deloitte välkomnar därför att reglerna utmanas och att en prövning sker i EU-domstolen. Vi kommer fortsatt att bevaka ärendet och utvecklingen framgent. 

Kontakta oss

Vid frågor är ni välkomna att kontakta oss.

Alexander Strandberg
Partner, Tax & Legal, Tax GES Payroll
+46 76 827 61 66
astrandberg@deloitte.se

Mato Saric
Director, Tax & Legal, Business Tax
+46 76 827 61 66
msaric@deloitte.se 

Amanda Olsson
Consultant, Tax & Legal, Tax GES Payroll
+46 70 080 41 72
amolsson@deloitte.se