Nytt avgörande om expertskatt från Kammarrätten – utländsk utbetalare diskvalificerar inte tillämpning av expertskatt
Den 25 februari 2025 beslutade Kammarrätten (mål nr 2599-24) att fastslå Förvaltningsrättens tidigare avgörande och beslutade att bevilja expertskattelättnad för ersättning som utgavs från ett utländskt bolag som inte hade fast driftställe i Sverige. Domen fastlår att arbetsgivare vid tillämpning om reglerna för expertskatt kan vara en annan än den som är utbetalare av lön.
Kammarrätten anser att expertskattereglerna kan tillämpas för lön som betalas av någon annan än arbetsgivaren för arbete hos ett svenskt bolag.
Bakgrund och förutsättningar
Forskarskattenämnden hade beviljat en individ expertskattelättnad för ersättning utbetalt av ett utländskt bolag för arbete utfört i ett svenskt bolag och får betraktas som en form av utsändningssituation där individen kvarstod i amerikansk socialförsäkring. Ersättningen betalades av administrativa skäl ut av det utländska bolaget, som ingår i samma koncern som det svenska bolaget. Kostnaderna för arbetet belastade det svenska bolaget fullt ut och resultatet av arbetet som utfördes var för det svenska bolagets räkning.
Skatteverket ansåg att det utländska bolaget borde ses som arbetsgivare enligt 11:22 Inkomstskattelagen (IL). Eftersom expertskattelättnad endast kan beviljas om arbetsgivaren har hemvist i Sverige eller är ett utländskt bolag med fast driftställe i Sverige borde således inte individen beviljas expertskattelättnad ansåg Skatteverket.
Motparten ansåg att det svenska bolaget ska anses som arbetsgivare trots att ersättningen av praktiska skäl betalas ut av det utländska bolaget. Motparten argumenterade för att kostnader, resultat, arbetsledning, bonus etc. baserades på det svenska bolagets verksamhet och belastade dess resultat. Det fanns även ett avtal som reglerade förhållandena mellan parterna, bl.a. att ersättningen skulle betalas ut av det utländska bolaget.
Förvaltningsrättens slutsats som fastställdes av Kammarrätten, angav att det svenska bolaget skulle anses vara individens arbetsgivare enligt reglerna i 11:22 IL och att omständigheterna för att bevilja expertskattelättnad således var uppfyllda. Detta oaktat att lönen betalades från utlandet och det utländska bolaget var registrerat för arbetsgivarrapportering och innehöll preliminärskatt samt betalade arbetsgivaravgifter. Hänvisning görs i domen bland annat till syftet med lagstiftningen och ett tidigare avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2021 ref. 60). De mest avgörande förhållandena som domstolen tog fasta på synes ha varit att utbetald ersättning utgjorde en kostnad i den svenska arbetsgivarens verksamhet, vilken också bar risken för det utförda arbetet. I civilrättslig mening fann domstolen att det svenska bolaget får anses ha tagit över arbetsgivarrollen från det utländska koncernbolaget under perioden för uppdraget i Sverige.
Deloittes kommentar
Omständigheterna i det aktuella fallet speglar en typ av utsändningssituation där individens formella anställning kvarstår i det utländska bolaget som också betalar ut lön. Kostnaderna för individens ersättningar faktureras vidare till det svenska bolaget inom samma koncern. Detta är en modell som är mycket vanlig i internationella koncerner. Av särskilt intresse i detta avgörande är dock att det inte är fråga om en renodlad förmedlingssituation där det svenska bolaget svarar för rapporteringsskyldigheten av inkomsten. Avgörandet är mycket väl underbyggt och fastställer att det svenska bolaget kan ses som arbetsgivare enligt 11:22 IL i en sådan situation och att expertskatt kan tillämpas. Denna skattelättnad kan sedan appliceras av det utländska bolaget (utan fast driftställe i Sverige) på ersättningen som utbetalas av det utländska bolaget. Avgörandet möjliggör också att i de fall en socialförsäkringskonvention kan tillämpas att kombinera reducerade arbetsgivaravgifter (d.v.s. exklusive allmän löneavgift) med expertskatt.
Det ska i sammanhanget också nämnas att en särskild utredning, för att se över både forskningsavdraget och expertskatten för att bland annat säkerställa Sveriges internationella konkurrenskraft i förhållande till motsvarande regelverk i andra länder, kom med ett delbetänkande i januari (SOU 2025:3). Delbetänkandet innefattar flertalet förslag på förändringar och förtydliganden i de nuvarande reglerna för att stärka förståelsen och förutsebarheten i hur reglerna får appliceras. Som en del av detta ansåg utredningen att det av de nuvarande reglerna redan framgår att skattelättnader kan tillämpas på ersättningar från andra personer än den arbetsgivare som finns angiven i Forskarskattenämndens beslut. Reglerna ansågs därför inte behöva ändras för att förtydliga detta.
Kontakta oss
Alexander Strandberg
Partner
astrandberg@deloitte.se
+46 76 827 73 41
Per Elmby
Senior Manager
PElmby@deloitte.se
+46 70 080 44 16
Andreas Svensson
Director
asvensson@deloitte.se
+46 70 080 44 61
Philip Gelin
Consultant
pgelin@deloitte.se
+46 70 080 27 56