Kammarrätten dömer till den skattskyldiges fördel i mål om skattetillägg

Bakgrund

För beskattningsåret 2021 beslutade Skatteverket att ta ut skattetillägg på grund av en oriktig uppgift i bolagets inkomstdeklaration, eftersom bolaget felaktigt inte redovisat underlag för SLP i deklarationen. Samtidigt hade bolaget redovisat omfattande personalkostnader i resultaträkningsblanketten till deklarationen och pensionskostnader framgick av den bifogade årsredovisningen.

Bolaget överklagade Skatteverkets beslut till Förvaltningsrätten i Jönköping, som den 5 februari 2024 avslog överklagandet med hänvisning till att deklarationen skulle kunna ha varit korrekt. Bolaget överklagade domen till Kammarrätten i Jönköping, som den 11 april 2025 gav bolaget rätt och upphävde underinstansernas avgöranden, efter att Skatteverket ändrat sin uppfattning i frågan i elfte timmen. 

Frågan i målet

Skatteverket ansåg ursprungligen att bolaget genom att inte redovisa underlag för SLP hade lämnat en oriktig uppgift, trots att bolaget hade angett personalkostnader i resultaträkningen. Skatteverket anförde att det finns situationer där underlag för SLP inte ska redovisas, trots att det finns personalkostnader, bland annat om en arbetsgivare inte har utfäst pensioner för sina anställda, om pensionerna inte är tryggade eller om arbetsgivaren bedriver verksamhet med anställd personal i utlandet.

Skatteverket menade därför att enbart uppgiften att det finns personalkostnader inte innebär att Skatteverket direkt kan dra slutsatsen att det finns pensionskostnader och att dessa är sådana för vilka särskild löneskatt ska betalas. Vidare ansåg Skatteverket att uppgifterna om pensionskostnader i årsredovisningen inte påverkade bedömningen eftersom bolaget inte hade uppmärksammat Skatteverket på någon särskild del i årsredovisningen. Skatteverket ansåg sammantaget att eftersom deklarationen skulle kunna ha varit korrekt väcktes aldrig Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet, då det inte var närmast uteslutet att Skatteverket skulle ha godtagit deklarationen utan ytterligare utredning.

Bolaget ansåg motsatsvis att det framstod som närmast uteslutet att Skatteverket skulle ha följt deklarationen utan närmare utredning eftersom en handläggare vid en normal granskning direkt hade noterat diskrepansen mellan det saknade underlaget för SLP, de redovisade personalkostnaderna och pensionskostnaderna enligt årsredovisningen. Enligt bolaget hade en handläggare på Skatteverket vid en normal granskning aldrig godtagit en sådan deklaration utan att ställa frågor. Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet hade därför väckts och bolaget hade således inte lämnat någon oriktig uppgift för vilken skattetillägg kan tas ut.

Efter bolagets överklagande till Kammarrätten i Jönköping – och långt efter att skriftväxlingen var avslutad – ändrade Skatteverket sin inställning i målet och ansåg att domstolen skulle bifalla bolagets yrkande om att upphäva beslutet om skattetillägg. Skatteverket instämde i bolagets bedömning att det i bolagets situation, med redovisade personalkostnader samtidigt som det saknas uppgift om underlag för SLP och pensionskostnader, bör ingå i en normal granskning att göra en avstämning mot bifogad årsredovisning i denna del. Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet hade därför väckts och någon oriktig uppgift som kan ligga till grund för skattetillägg förelåg därmed inte.

Deloittes kommentar

Vår uppfattning är att Skatteverket i många fall beslutar om skattetillägg trots att verkets särskilda utredningsskyldighet borde ha väckts. Det gäller särskilt situationer som den aktuella, där det förekommer motstridigheter i deklarationsunderlaget som Skatteverket vid en normal granskning inte hade lämnat utan avstämning. 

Deloitte välkomnar Skatteverkets ändrade inställning i frågan, som nu även har fastställts av Kammarrätten i Jönköping. Domen innebär att de situationer där skattetillägg tas ut med anledning av rena misstag, exempelvis för att en ruta i deklarationen har förbisetts utan att några andra fel föreligger, kommer att minska. Detta är en välkommen utveckling som bidrar till att stärka förutsebarheten och rättssäkerheten inom den svenska skatteprocessen.

Domen är särskilt viktig eftersom den ytterligare förtydligar vikten av att bolag bifogar årsredovisningen till inkomstdeklarationen för att minska riskerna för skattetillägg på grund av oriktig uppgift. Skatteverket har nyligen uppmanat bolag att årsredovisningen inte behöver bifogas inkomstdeklarationen, men denna dom visar med all tydlighet att motsatsen är tillrådlig.