Sökande i de olika förhandsbeskeden var tre olika fastighetsägare (två bostadsrättsföreningar och ett aktiebolag) som alla upplät dels momsfria bostäder, dels lokaler som omfattades av frivillig beskattning. Fastighetsägarna ansåg att omsättningen skulle läggas till grund för beräkningen av andelen avdragsgill ingående moms på gemensamma kostnader medan Skatteverket var av uppfattningen ytan skulle användas som fördelningsgrund i enlighet med momslagens regler om skälig grund.
I oktober 2023 slog Högsta förvaltningsdomstolen i HFD 2023 ref. 45 fast att momslagens bestämmelse om avdrag enligt skälig grund strider mot momsdirektivet och att företag har rätt att i stället använda momsdirektivets omsättningsmetod. Omsättning som fördelningsgrund används i de allra flesta fall även i Sverige, men för fastigheter har Skatteverkets uppfattning varit att moms på gemensamma kostnader ska göras med yta som utgångspunkt för fördelningen.
Skatteverket har även efter Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i HFD 2023 ref. 45 fortsatt att hålla emot i de fall den ingående momsen avser inköp som delvis omfattas av någon av momslagens olika avdragsbegränsningsregler, däribland avdragsbegränsningen för stadigvarande bostad. Skatteverkets uppfattning har där varit att en uppdelning av den del av den ingående momsen som medför avdragsrätt och den del som omfattas av avdragsbegränsningen för stadigvarande bostad fortsatt ska göras enligt skälig grund, dvs. vanligtvis genom en fördelningsgrund som baseras på yta.
Högsta förvaltningsdomstolen har nu fastställt de tre olika förhandsbeskeden från Skatterättsnämnden och förklarat att momsdirektivets omsättningsbaserade fördelningsgrund kan användas även i verksamheter som består av både momsfri upplåtelse av stadigvarande bostad och momspliktig lokaluthyrning. Skatteverket uppger därför att verket kommer att se över sitt ställningstagande Uppdelning av ingående mervärdesskatt från den 2 februari 2024 där verket anger att yta ska användas som fördelningsgrund.
Kommentar
Utgången i Högsta förvaltningsdomstolen är mycket glädjande eftersom en omsättningsbaserad metod under vissa förutsättningar kan ge högre momsavdrag för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar, där de momspliktiga lokalerna ofta genererar en högre kvadratmeterhyra än de momsfria bostäderna. Som exempel kan nämnas att om de momspliktiga lokalerna utgör 10 procent av den uthyrningsbara ytan men genererar 30 procent av den totala omsättningen så medför en omsättningsbaserad metod en avdragsrätt för ingående moms med 30 procent av momsen på de gemensamma kostnaderna. Detta kan jämföras med om fördelningen görs baserat på yta, där avdrag i så fall bara kan göras med 10 procent av momsen. Det är dock inte alltid som omsättningen ger en bättre avdragsrätt än yta. Skatteverket anger i det ovannämnda ställningstagandet att den valda fördelningsmetoden inte behöver användas genomgående utan det är möjligt att tillämpa omsättning som fördelningsgrund för vissa förvärv och yta för andra förvärv. Ett aktivt arbete med olika fördelningsmetoder är därför att rekommendera om avdragsrätten ska optimeras. Eftersträvas i stället en enkel hantering kan en av de båda metoderna användas genomgående på gemensamma kostnader som avser fastigheter.
Kontakta gärna oss för närmare diskussion om hur avgörandena påverkar din momssituation och eventuellt bistånd med att ompröva tidigare momsavdrag.
Skribenter: Emil Frennberg och Dina Jakupovic