Förslag om utvidgad avdragsrätt för sponsring

Vad är sponsring?

Sponsring är en metod för marknadsföring och innebär att ett företag på olika sätt stöttar en sponsortagare för att gynna sin egen affärsverksamhet. Sponsring kan genomföras på olika sätt, men utmärkande är att sponsorn ger ersättning i form av exempelvis pengar, varor eller tjänster, i utbyte mot en motprestation. Det kan exempelvis röra sig om ett företag som erbjuder ekonomisk ersättning till en idrottsförening i utbyte mot exponering av företagsnamn på spelardräkterna. Även motiven bakom en sponsring varierar. Det kan handla om ökad exponering och kortsiktiga mätbara effekter som exempelvis ökad försäljning i samband med en lansering. Sponsring kan även motiveras av ett intresse att stärka företagets anseende eller höja dess goodwill på lång sikt. Det sker genom att sponsorn associeras med en allmännyttig verksamhet vars värderingar överförs till sponsorn genom samarbetet. 

Nuvarande rättsläge

Idag regleras avdrag för utgifter för sponsring genom huvudregeln i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (IL) som fastslår att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. I praxis har förutsättningarna för att få dra av kostnader för sponsring utvecklats. För avdragsrätt krävs det att sponsorn antingen får en direkt motprestation vars värde motsvarar den lämnade ersättningen eller att det finns en stark anknytning mellan sponsorns och sponsortagarens verksamhet. I det fall motprestationen endast utgörs av att sponsorns goodwill stärks är det inte fråga om en sponsring, utan i stället en gåva, enligt RÅ 2000 ref. 31 I och II. Det innebär att avdrag inte får göras.

Rättspraxis har inte följt samhällsutvecklingen

De senaste åren har social sponsring ökat drastiskt, vilket bland annat beror på ett ökat hållbarhetsfokus i samhället. I detta avseende utgör associationsdelen en mycket viktig funktion i sponsringen. Ett företag som ger upphov till negativ inverkan på miljö kan kompensera för det genom samarbeten med miljöorganisationer och därigenom motverka badwill. I omställningen till ett mer hållbart samhälle innebär sådant hållbarhetsarbete att företagets varumärke stärks. Ett starkt varumärke är mycket viktigt för ett företags lönsamhet och konkurrenskraft både nationellt och internationellt.

Eftersom sponsring ofta inriktas mot områden av allmännyttig natur har sponsringen dessutom en positiv funktion i samhället. När avdrag sällan tillåts hämmas viljan att genomföra dessa sponsringar. Det har även visats att vissa områden missgynnas i förhållande till andra. Som exempel kan damidrotten nämnas, vilken medför färre tillåtna avdrag på grund av att exponeringen är lägre än herridrotten och därmed inte innebär tillräcklig motprestation för att grunda avdragsrätt.   

Den nuvarande skatteregleringen innebär en snäv möjlighet till avdrag för utgifter kopplade till sponsring som fokuserar på förbättring av företagets anseende, vilket leder till att de positiva effekter som följer av sponsring hämmas. Av den anledningen kan det anses motiverat att införa en skattelättnad som leder till fler tillåtna avdrag för sponsring.

Förslag om utvidgad avdragsrätt för sponsring

Den 19 januari 2026 publicerades SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. Förslaget innebär att avdrag för utgifter för att förbättra eller upprätthålla näringsverksamhetens anseende införs i 16 kap. IL. Bestämmelsen är tänkt att omfatta de fall där utgiften omfattas av avdragsförbudet för gåva, eftersom det saknas tillräcklig motprestation eller tillräckligt stark anknytning mellan sponsorns och sponsortagarens verksamhet. Regeln bedöms därför kunna tillämpas när ett företag inte kan visa värdet av direkta motprestationer, vilket ofta är fallet vid social sponsring där associationen med sponsortagaren är det som sponsorn värderar mest.

När får ett avdrag göras?
För att avdragsrätten ska träda in ställs följande krav.

• Utgiften ska vara affärsmässigt motiverad. Det innebär att gåvor och personliga levnadskostnader inte omfattas av regeln.
• Samarbetet måste förmedlas utåt, exempelvis genom att det synliggörs.
• Utgifterna ska syfta till att förbättra eller upprätthålla näringsverksamhetens anseende. 

Bred tolkning av begreppet anseende
Anseende avser uppfattningen av ett företag. Begreppet föreslås tolkas brett och ska inte avgränsas till intäkter som genereras i nära anslutning till utgiften för sponsringen. Även långsiktiga effekter i form av att stärka konkurrenskraften eller bygga varumärke ska omfattas. Indirekta effekter som följer av företagets arbete med att förbättra eller upprätthålla sitt anseende ska också omfattas, exempelvis om förmågan att attrahera kunder, kapital och arbetskraft stärks.

Begränsningar i avdragsrätten
Den nya bestämmelsen föreslås inte omfatta utgifter som avser politisk eller religiös verksamhet. Dessutom ska inte utgifter för representation och liknande ändamål omfattas av avdragsrätten. Utöver dessa föreslås inga fler begränsningar av den utvidgade avdragsrätten för sponsring. 

Utmaningar med förslaget

Förslaget syftar till att komma till rätta med de skatteregler som idag hämmar sådan sponsring som har positiva effekter på samhället och näringslivet. Vi har de senaste åren sett ett ökat fokus från Skatteverket på sponsringskostnader och synen har varit restriktiv, även i förhållande till välkända idrottsarrangemang.  Förslaget är därför välkommet, men det finns en rad utmaningar som riskerar att motverka syftet med lagändringen.

Kraven på affärsmässigt motiv och synliggörande av samarbetet kan leda till fortsatta tolkningsproblem vid tillämpningen av regeln. I den fortsatta beredningen är det därför önskvärt att dessa begrepp förtydligas. Vad avser kravet på att utgiften ska vara affärsmässigt motiverad är det viktigt att den restriktiva praxis som redan finns avseende begreppet inte bör vara vägledande vid bedömningen av avdragsrätten för sponsring. Vad gäller kravet på synliggörande är det positivt om ett klargörande kommer avseende i vilken grad ett synliggörande kan anses tillräckligt. 

Vad händer nu?

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Nu går utredningen ut på remiss, varefter regeringen kan välja att gå vidare med ett lagförslag till riksdagen. Därefter kan lagförslaget röstas igenom och bli lagstiftning i Sverige.

Praktiska råd till företag

Trots att bestämmelsen inte har trätt i kraft än kan det vara en god idé att vidta förberedande åtgärder för det fall lagförslaget röstas igenom. Följande åtgärder kan vara värdefulla att vidta.

• Samla all dokumentation om utgifter för sponsring och andra utgifter för att förbättra eller upprätthålla ert anseende, exempelvis vad gäller åtgärdens syfte och synliggörande.
• Granska sponsringsavtal och var medveten om de nya kraven för avdrag.
• Överväg nya möjligheter för sponsring. Förslaget innebär en skattelättnad som är positiv för företag som vill använda sig av sponsring, vilket kan skapa nya möjligheter för många företag.

Skribent: Tuva Andersson