Förslag om nya ränteavdragsregler för företag

Bakgrund

Sverige har haft riktade ränteavdragsbegränsningsregler sedan 2009. De riktade ränteavdragsreglerna har genomgått flertalet förändringar sedan införandet. Vid flera tillfällen har de svenska bestämmelserna varit föremål för prövning av EU-domstolen och befunnits strida mot EU-rätten. 

Sedan 2019 har Sverige vidare generella ränteavdragsbegränsningsregler. Ränteavdragsbestämmelserna har sin grund i OECD:s BEPS-projekt för att motverka skattebaserodering och vinstförflyttning från 2015. En av åtgärderna gällde ränteavdrag och rekommendationen var att införa generella räntebegränsningsregler. Sverige införde dessa regler 2019 i enlighet med EU:s skatteflyktsdirektiv. Redan då aviserades att reglerna skulle ses över efter ett antal år.

De riktade och generella ränteavdragsbegränsningsreglerna har nu setts över i syfte att reglerna ska bli enklare och bättre, samt bli mer förenliga med EU-rätten. Lagförslaget som nu lämnas innebär justeringar både för de generella och de riktade ränteavdragsreglerna. Reglerna föreslås gälla från 1 januari 2026.

De föreslagna förändringarna kan sammanfattas enligt följande:

De generella ränteavdragsreglerna

• Beloppsgränsen för förenklingsregeln för ränteavdrag höjs från 5 till 25 miljoner kronor.
• Koncerngemensam beräkning av räntenetto införs för företag i en företagsgrupp som utgör en beräkningsenhet. Beräkningsenheten består av företag som kan lämna eller ta emot koncernbidrag från varandra under beskattningsåret. Däremot ingår inte handelsbolag eller företag som medgetts dispens från regeringen för att lämna eller ta emot koncernbidrag.
• Inget val behöver göras mellan förenklingsregel och huvudregel inom en intressegemenskap där koncernbidragsrätt saknas. Företag i en beräkningsenhet behöver däremot tillämpa samma regel. 
• Tidsgränsen för rätt till avdrag för kvarstående negativa räntenetton slopas och kvarstående negativt räntenetto kommer att fastställas årligen. Detta gäller även kvarstående negativa räntenetton som uppstått innan reglerna förändras, d.v.s. även sådana som uppstått beskattningsår 2019-2025. Rätten till avdrag mot positivt räntenetto utökas vidare så att det kan dras av inom ramen för beloppsgränsen i förenklingsregeln. 
• Beräkningen av avdragsunderlaget beräknas utan hänsyn till tidigare års underskott och koncernbidrag mellan företag som ingår i en beräkningsenhet. Detta gäller dock inte koncernbidrag som dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren enbart med stöd av ett beslut om dispens från regeringen. Detta innebär att de tidigare komplexa turordningsreglerna mellan ränteavdragsreglerna och reglerna om avdrag för tidigare års underskott kan slopas. 

De riktade ränteavdragsreglerna

De riktade ränteavdragsreglerna anpassas nu till EU-rätten genom att ränteutgifter till ett företag i samma intressegemenskap som hör hemma inom EES inte får dras av om skuldförhållandet ingår i ett konstlat upplägg vars syfte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Bakgrunden är att det av de senaste domarna från EU-domstolen, Högsta Förvaltningsdomstolen och Kammarrätterna har blivit tydligt att de svenska reglerna inte är förenliga med EU-rätten och därmed behöver ändras. 

Övrigt

Det föreslås även ändringar i reglerna om uppgiftsskyldighet, efterbeskattning och skattetillägg med anledning av de nya reglerna. Bland annat så förbättras nu reglerna om skattetillägg vid skattemässiga underskott. Reglerna om skattetillägg vid skattemässiga underskott, som för närvarande innebar att bolag med skattemässiga underskott normalt får högre skattetillägg än bolag i skatteposition, förbättras nu på så sätt att skattetillägget för bolag med skattemässiga underskott föreslås uppgå till ca 7% av de reducerade underskotten (att jämföra med 10% enligt befintliga regler och ca 8% för bolag i skatteposition).

Regeringen föreslår i huvudsak inte några ändringar av räntedefinitionen. Däremot föreslås, under vissa förutsättningar, en alternativ räntedefinition vid tillämpning effektivräntemetoden, vilken bör underlätta hanteringen av reglerna för bolag vars verksamhet går ut på förvärv av förfallna kreditportföljer. 

Frågan om infrastrukturundantag bereds vidare, varför det inte lämnas något förslag i denna del i dagsläget. Detsamma gäller frågan om beskattningsregler för säkringar. 

Deloittes kommentarer

Reglerna, som är föreslagna att börja gälla redan från den 1 januari 2026, kommer i huvudsak innebära stora positiva förändringar för svenska företag. En stor positiv nyhet är givetvis den förhöjda beloppsgränsen för förenklingsregeln. Förändringen beror till stor del på att marknadsräntorna har gått upp sedan reglerna infördes och att det därmed finns ett behov att justera upp beloppsgränsen. 

Förändringarna till de generella ränteavdragsreglerna kommer samtidigt innebära stora förändringar i hur beräkningarna enligt den generella ränteavdragsbegränsningsregeln ska göras och kan därmed kräva anpassningar i bolagens processer i samband med bokslut och deklarationer. Reglerna kommer även kräva en koncerngemensam beräkning för bolag med koncernbidragsrätt. Detta kan innebära utmaningar för koncerner som i dagsläget inte utrett koncernbidrag mellan bolag i koncernen och/eller inte hanterar alla bolag gemensamt i bokslut och deklarationsarbete. Det kan därmed redan nu finnas ett behov att se över hanteringen. Givet att kvarstående negativa räntenetton kommer att fastställas årligen kan det också finnas skäl att se över historiska räntenetton och att fundera över strategi framåt.

De riktade ränteavdragsreglerna skiljer sig från utredningens förslag. Utredningen föreslog att en prövning av en fiktiv koncernbidragsrätt mellan företagen skulle göras och att Skatteverkets bevisbörda uttryckligen skulle införas i lagtexten.  Regeringens alternativa utformning, som synes mer inspirerad av den s.k. X BV-domen från EU-domstolen, ställer många frågor på sin spets. Att notera är t.ex. att regeringens förslag inte längre uttryckligen anger att det är Skatteverket som bär bevisbördan för att visa att skuldförhållandet är konstlat. Regeringen anser att det följer av EU-rätten och därför inte är nödvändigt att uttryckligen skriva in det i lagen. Därutöver ersätts begreppet ”uteslutande eller så gott som uteslutande har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån” mot ”vars syfte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån”. Det återstår att se exakt vad dessa förändringar får för betydelse för rättstillämpningen. 

Vi på Deloitte följer givetvis utvecklingen av detta och håller er uppdaterade löpande under året. Räkna med att räntereglerna kommer att vara högt på vår agenda under hösten!