Det bidde en tummetott

Målet avser ett överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden i vilket nämnden bedömde att det går att hyra ut en hel fastighet med frivillig beskattning till en hyresgäst som bedriver verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt men där vissa av de i fastigheten ingående lokalerna inte skulle användas av hyresgästen för sådan verksamhet. Mer konkret handlade frågan om uthyrning av en fastighet till en s.k. self storage-operatör, som i sin tur skulle hyra ut förråd i fastigheten till olika kunder som dels var beskattningsbara personer med avdragsrätt för moms, dels privatpersoner. 

Skatteverkets uppfattning är – och har historiskt varit – att förutsättningarna för frivillig beskattning ska bedömas ”lokal för lokal”.  Vid uthyrning av flera lokaler till en hyresgäst med blandad verksamhet beror hyresvärdens möjlighet till frivillig beskattning således på hur hyresgästen faktiskt använder respektive lokal i sin verksamhet. Om hyresgästen använder en av lokalerna endast för den delen av sin verksamhet där transaktioner inte medför avdragsrätt saknas enligt Skatteverkets tolkning förutsättningar för frivillig beskattning för uthyrning av den lokalen. Stöd för den tolkningen kan i viss utsträckning även hittas i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2016 ref. 51. I det nu aktuella målet gjorde Skatterättsnämnden dock en annan bedömning och fann att eftersom operatören bedrev en och samma slag av lageruthyrningsverksamhet i hela byggnaden och inte två olika slags verksamheter i lokaler som var avgränsade från varandra så lägger Högsta förvaltningsdomstolens slutsatser från HFD 2016 ref. 51 inte hinder i vägen mot att beskatta hela uthyrningen, även om vissa av de enskilda lokalerna skulle hyras ut i andra hand utan tillämpning av frivillig beskattning på andrahandsuthyrningen. 

Så vad blev då utfallet av Högsta förvaltningsdomstolens länge emotsedda avgörande? Det bidde en tummetott… 

Ett krav för att förhandsbesked ska lämnas är att de faktiska omständigheter som beskedet grundas på är tillräckligt klarlagda. Det är enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening inte möjligt att på det underlag som lämnats bedöma operatörens verksamhet i momshänseende. Eftersom den verksamheten har avgörande betydelse för hur man ska se på fastighetsägarens uthyrning till operatören ger förhandsbeskedet inget svar på frågan om den uthyrningen får omfattas av frivillig beskattning. Nyttan för fastighetsägaren av ett förhandsbesked måste därmed enligt Högsta förvaltningsdomstolen starkt ifrågasättas. Mot denna bakgrund ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att Skatterättsnämnden inte borde ha lämnat något förhandsbesked, och undanröjde förhandsbeskedet och avvisade ansökan. 

Till följd av Högsta förvaltningsdomstolens dom får vi fortsätta att leva i ovisshet hur begreppet stadigvarande användning i verksamhet där transaktionerna medför avdragsrätt ska förstås. Mot bakgrund av Skatteverkets tolkning av bestämmelsen torde det dock stå klart vad som kommer att bli det fortsatta praktiska utfallet – någon frivillig beskattning kommer inte att vara möjlig i de fall den enskilda lokalen inte används för beskattade transaktioner såsom t.ex. momspliktig andrahandsuthyrning. Den som vill hyra ut med tillämpning av frivillig beskattning på hela sin uthyrning kommer därför tills vidare att behöva vara beredd på att ta strid för sin uppfattning i förvaltningsdomstolarna. Förhoppningsvis är detta dock en av de saker som kan komma att ändras i och med den pågående utredningen om utökade möjligheter till frivillig beskattning för moms avseende fastigheter.

Skribenter: Emil Frennberg och Mikaela Benson