Budgetpropositionen 2026

Företagsskatter

Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning

Regeringen aviserar förbättringar av systemet med tonnagebeskattning för att möjliggöra för fler företag och fartyg att omfattas. Förslaget har remitterats och regeringen planerar att återkomma till riksdagen med ett lagförslag under våren 2026.

Skattereduktion för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet

Regeringen presenterar ett förslag om införande av en skattereduktion för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet. Syftet med förslaget är att stimulera ett ökat givande från företag och andra juridiska personer till allmännyttiga ändamål, såsom social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. I dagsläget är gåvor från juridiska personer inte avdragsgilla i inkomstslaget näringsverksamhet. 

Regeringens förslag innebär att juridiska personer ska ges rätt till skattereduktion för penninggåvor som uppgår till minst 2 000 kronor vid ett och samma gåvotillfälle. Gåvorna ska riktas till på förhand godkända gåvomottagare som bedriver social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Skattereduktionen beräknas som gåvobeloppet multiplicerat med bolagsskattesatsen, vilken för närvarande uppgår till 20,6 procent. Den maximala skattereduktionen per kalenderår föreslås vara begränsad till 800 000 kronor i gåvor, vilket motsvarar en maximal skattereduktion om 164 800 kronor.

Skattereduktionen ska avräknas enbart mot statlig inkomstskatt, vilket innebär att endast juridiska personer som är skattskyldiga för sådan skatt kan utnyttja incitamentet. Juridiska personer som är helt eller delvis undantagna från skattskyldighet, såsom vissa stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund, omfattas inte av rätten till skattereduktion för gåvor. Detsamma gäller dödsbon, vilka enligt förslaget inte ska ha rätt till skattereduktion för gåvor som lämnas efter dödsfallet.

En del i förslaget är att gåvor som berättigar till skattereduktion inte ska medföra beskattning som utdelning eller inkomst hos andelsägare eller medlemmar i den juridiska personen. Vidare föreslås att kupongskatt inte ska utgå vid sådana gåvor, vilket innebär att värdeöverföringen är skattefri för mottagarna. För att stärka kontrollen och säkerställa korrekt tillämpning föreslås att godkända gåvomottagare ska vara skyldiga att lämna kontrolluppgift till Skatteverket avseende gåvor från juridiska personer som kan ge rätt till skattereduktion.   

Förslaget innebär att skattereduktionen ska baseras på gåvor som betalats under kalenderåret, oberoende av den juridiska personens beskattningsår. Endast penninggåvor omfattas av skattereduktionen. De föreslagna bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag

Regeringen meddelar reformer av fåmansföretagsreglerna för att förenkla beskattningen av utdelning och kapitalvinst. 

De föreslagna ändringarna innebär att förenklingsregeln och huvudregeln ersätts av en gemensam regel som omfattar ett grundbelopp på fyra inkomstbasbelopp, fördelat lika mellan företagets andelar. Vidare tas kraven på ett visst minimilöneuttag och ägarandel bort, samtidigt som ett schablonmässigt löneavdrag på åtta inkomstbasbelopp införs för att göra beräkningen mer förutsägbar. Reglerna om lönebaserat utrymme justeras så att delägare får rätt att tillgodoräkna sig 50 procent av löneunderlaget som överstiger åtta inkomstbasbelopp, fördelat på ägarandelar. Ändringar föreslås även avseende definitionen av dotterföretag vid beräkning av löneunderlaget, där den särskilda dotterbolagsdefinitionen ersätts med den som följer av aktiebolagslagen. Dessutom föreslås en begränsning av möjligheten att inkludera löner från företag som ägs via alternativa investeringsfonder. 

Vidare föreslås att ränta på omkostnadsbelopp endast ska beräknas på den del som överstiger 100 000 kronor, och att sparat utdelningsutrymme inte längre ska räknas upp med ränta. Index- och kapitalunderlagsreglerna för andelar förvärvade före 1990 respektive 1992 föreslås tas bort med en övergångsperiod till 2029. Tidsperioderna för vissa bedömningar inom fåmansföretagsreglerna, inklusive den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen, kvalificeringsreglerna, utomståenderegeln och karensregeln vid företagsavslut, föreslås förkortas från fem till fyra år. Förslaget innehåller även ändringar i beskattningen vid andelsbyten och partiella fissioner.  

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.

Moms

Tillfälligt sänkt mervärdesskatt på livsmedel

Regeringen föreslår en tillfällig sänkning av mervärdesskatten på livsmedel från dagens 12 procent till 6 procent. Förslaget motiveras med att rådande inflation och lågkonjunktur har urholkat hushållens köpkraft och att åtgärden bedöms kunna bidra till återhämtningen i svensk ekonomi. Sänkningen föreslås träda i kraft den 1 april 2026 och ska gälla till och med den 31 december 2027. 

Sänkt mervärdesskatt på tillträde till danstillställningar

Enligt regeringens förslag ska mervärdesskattesatsen på tillträde till danstillställningar sänkas från dagens 25 procent till 6 procent. Den reducerade skattesatsen om 6 procent gäller sedan tidigare för tillträde till andra kulturella evenemang som konserter, opera respektive balett. Med hänvisning till att mervärdesskatten som utgångspunkt bör vara enhetlig samt för att främja dans och kultur i Sverige föreslår regeringen således att även tillträde till danstillställningar ska omfattas av 6 procent mervärdesskatt. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier

Regeringen uttrycker att ett nytt regelverk, vilket ger Skatteverket större kontrollmöjligheter i samband med bland annat registrering och avregistrering från mervärdesskatt, bör införas i syfte att förhindra mervärdesskattebedrägerier. Därutöver bör Skatteverket även få möjlighet att besluta att överskjutande ingående mervärdesskatt inte ska tillgodoräknas i vissa fall då risk för skatteundandragande föreligger. Betänkandet Åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier (SOU 2024:32) bereds för närvarande inom Finansdepartementet och de kommande förslagen bör enligt regeringen träda i kraft den 1 juli 2026.

Ändrade regler om fördelning av avdrag för mervärdesskatt

De svenska bestämmelserna om fördelning av avdragsrätten har, ända sedan Sveriges inträde i EU år 1995, avvikit från det EU-rättsliga mervärdesskattedirektivet. Genom nytillkommen praxis från Högsta förvaltningsdomstolen har det klarlagts att en beskattningsbar person kan välja att med direkt effekt åberopa direktivbestämmelsen snarare än den motsvarande bestämmelsen i mervärdesskattelagen. Enligt regeringen har detta medfört risker för situationer där avdraget blir betydligt högre än vad som är motiverat. Regeringen uttrycker därmed att det svenska regelverket bör ändras, med innebörden att den omsättningsregel som framgår av mervärdesskattedirektivet även införs i mervärdesskattelagen. Därutöver bör även regler om andra metoder för fördelningen i vissa alternativa fall införas. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2027. 

Tillkännagivande om omvandling av lokaler till bostäder

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att skyndsamt se över skattelagstiftningen i syfte att säkerställa att den inte i onödan minskar incitamenten att omvandla lokaler eller kontor till bostäder, vilket i nuläget ger upphov till negativa mervärdesskatterättsliga effekter. Enligt regeringen framstår den enda möjliga vägen för att motverka dessa effekter att göra uthyrning av bostäder mervärdesskattepliktig, vilket regeringen inte anser vara önskvärt. Regeringen kommer därför inte att genomföra några åtgärder med anledning av tillkännagivandet. 

Punktskatter 

Sänkt alkoholskatt för drycker från oberoende småproducenter

Den 1 juli 2025 ändrades reglerna för alkoholskatt så att öl från oberoende småbryggerier får nedsatt skatt. Regeringen anser att en motsvarande nedsättning bör införas även för övriga alkoholhaltiga drycker som produceras av oberoende småproducenter och avser att återkomma till riksdagen med ett förslag om detta. De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 juli 2026.

Höjd skatt på vissa tobaksprodukter

Ett övergripande mål för samhället och regeringen är att främja folkhälsan. Senast tobaksskatten ändrades utöver de årliga indexomräkningarna var den 1 november 2024, då skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak och övrig tobak höjdes med ca 9 procent och skatten på tobakssnus sänktes med ca 20 procent. Regeringen bedömer att det fortsatt finns ett visst behov av att öka skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, tuggtobak och övrig tobak. Det bedöms finnas utrymme för en höjning på omkring 3–4 procent utöver den årliga indexeringen. För att minska påverkan på den oregistrerade tobakskonsumtionen bör dock höjningen inte träda i kraft förrän den 1 januari 2027. Regeringen avser återkomma till riksdagen med ett förslag om detta. 

Energiskatt 

Sänkt energiskatt på el

Regeringen föreslår att skattesatsen på energiskatt på el för 2026 ska vara 36,0 öre per kilowattimme, vilket är en sänkning med 8,2 öre jämfört med den omräknade nivån som annars skulle gälla. Regeringen anser att Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Även för hushållens ekonomi är det angeläget att den sammanlagda elkostnaden kan hållas nere. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2026.

Förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel och vissa ändrade villkor för återbetalning

Regeringen föreslår att den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruksoch vattenbruksverksamhet förlängs till att omfatta förbrukning som sker under 2026. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2026. 

Enhetlig energibeskattning vid metallurgiska processer

Skattebefrielsen för el som förbrukas i metallurgiska processer ska omfatta förbrukning för uppvärmning av skänkar och liknande kärl. Det har under senare år utvecklats skänkar som värms med el i stället för bränslen. För att uppnå teknikneutralitet mellan sådana skänkar och skänkar som värms med bränslen bör nu därför skattebefrielsen från energiskatt på elförbrukning i metallurgiska processer utvidgas så att den får samma omfattning som vid bränsleförbrukning. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2026.

Beskattning av gaser

Regeringen föreslår bland annat att en ny bredare definition av biogas införs i lagen om skatt på energi samt att skattebefrielse ska medges för biogasandelen av ett annat bränsle när bränslet förbrukas för uppvärmning. Vidare föreslår regeringen att energiskattebeloppet för naturgas och flytande gasol m.m. som används för drift av motordrivet fordon, fartyg eller luftfartyg ska vara 0 öre per kilowattimme. Koldioxidskattebeloppet för motsvarande ändamål ska vara 31,0 öre per kilowattimme. Energiskattebeloppet för naturgas och flytande gasol m.m. som används för annat ändamål ska vara 12,1 öre per kilowattimme. Koldioxidskattebeloppet för motsvarande andra ändamål ska vara 31,0 öre per kilowattimme. Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2026

Individbeskattning

Sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Regeringen föreslår en sänkning av den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta, förkortad SINK, från 25 procent till 20 procent av den skattepliktiga inkomsten. Syftet med SINK är att förenkla beskattningen för utomlands bosatta personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige och därmed endast är skatteskyldiga för vissa inkomster med anknytning till Sverige genom att tillämpa en skattesats som är densamma oavsett inkomstnivå. Vid beskattning enligt SINK medges varken avdrag för kostnader eller jobbskatteavdrag. Individer har dock möjlighet att istället välja att beskattas enligt inkomstskattelagen om de bedömer att en beskattning enligt SINK är mindre fördelaktig för dem.

Mot bakgrund av de senaste årens skattesänkande reformer i inkomstskattelagen anser regeringen att det även är motiverat att sänka skattesatsen för SINK. Regeringen föreslår att sänkningen av skattesatsen för SINK ska genomföras i två etapper, där den första sänkningen innebär en justering från 25 procent till 22,5 procent och ska träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas på inkomster som tas emot efter den 31 december 2025. Den andra sänkningen av skattesatsen från 22,5 procent till 20 procent föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 och tillämpas på inkomster som tas emot efter den 31 december 2026.

Ytterligare höjning av beloppsgränsen vid avdrag för resor till och från arbetet

Med bakgrund av de senare årens ökade prisläge avseende resor med lokaltrafik samt det allmänna prisläget vid resor med egen bil föreslår regeringen att beloppsgränsen, över vilken utgifter får dras av för arbetsresor, resor till och från utbildningsplatsen samt inställelseresor, bör höjas från 11 000 kronor till 15 000 kronor. 

Sedan den senaste höjningen av beloppsgränsen 2017 har schablonbelopp som får dras av för kostnader för arbetsresor med egen bil och förmånsbil höjts, vilket innebär att den sammanlagda körsträckan under ett år för att få reseavdrag för resor med egen bil minskat från knappt 600 till 440 mil per år. Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen därför att en höjning av beloppsgränsen är motiverad.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. 

Skattefri laddning av elfordon på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter

Enligt huvudregeln ska förmåner som erhålls på grund av tjänst tas upp som inkomst i inkomstslaget tjänst. En anställd som får ladda sin egen bil eller förmånsbil på arbetsplatsen, utan att betala marknadsmässig ersättning, ska därmed enligt denna huvudregel förmånsbeskattas för detta. Den 1 juli 2023 infördes dock en undantagsregel där förmån av elektricitet för laddning av vissa fordon vid en laddningspunkt eller ett eluttag som tillhandhålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen ska vara skattefri fram till 30 juni 2026. Syftet med den tillfälliga skattefriheten var att främja fossilfrihet och även minska den administrativa bördan som kan uppstå för arbetsgivare och anställda vid beräkning av förmånen. 

Regeringen anser att det fortsatt är angeläget att främja fossilfrihet och gynna arbetsresor med laddbara fordon framför andra mindre hållbara alternativ. Därmed föreslår regeringen att skattefriheten för förmån av elektricitet för laddning av personbil klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped eller cykel vid en laddningspunkt eller ett eluttag, som tillhandahålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen, ska gälla tills vidare.

Vidare föreslår regeringen en utvidgad rätt till avdrag för utgifter för drivmedel för tjänsteresor med förmånsbil. Förslaget grundar sig på att en arbetstagare som idag laddar sin förmånsbil kostnadsfritt på arbetsplatsen helt saknar avdragsrätt för kostnader som denne själv erlägger för drivmedel förenade med tjänsteresor. Arbetsgivaren har idag inte heller möjlighet att betala ut skatte- och avgiftsfri drivmedelsersättning till arbetstagaren i de fallen. Skatteverket föreslår därför, bl.a. av förenklingsskäl, att en arbetstagare som laddat sin förmånsbil med elektricitet på arbetsplatsen ska ha motsvarande avdragsrätt för utgifter för drivmedel förenade med tjänsteresor som den som själv har bekostat allt drivmedel för resorna. Särskilt angeläget anses förslaget vara för arbetstagare som nyttjar en laddhybrid som förmånsbil eftersom det gör det möjligt för dem att i större utsträckning utnyttja bilens eldrift vid tjänstekörning. Vidare tros förslaget kunna leda till att fler arbetsgivare väljer att installera laddningspunkter vid arbetsplatsen.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 och tillämpas första gången på utgifter för drivmedel som är förenade med tjänsteresor efter ikraftträdandet. 

Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning

Den utdragna lågkonjunkturen med hög arbetslöshet har lett till att svenska hushåll och den inhemska konsumtionen behöver stöttas för att kunna återhämta sig. Regeringen framför att jobbskatteavdraget har en betydelsefull roll i detta sammanhang och bör därför förstärkas. Skattesänkningen bör främst rikta sig till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster för att åtgärden ska få önskad effekt. 

Det föreslås även en skattesänkning för äldre med pensionsinkomster genom ett förstärkt förhöjt grundavdrag som kommer att gynna både pensionärer och personer som har fyllt 66 år och fortsatt att arbeta. Syftet med förslaget är att undvika en skillnad i beskattning mellan yngre med arbetsinkomster och äldre med pensionsinkomster. Även en skattesänkning för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning föreslås träda i kraft för att undvika skillnad i beskattning. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas på ersättning som ges ut efter den 31 december 2025.

Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för unga

Till följd av den senaste tidens lågkonjunktur har sysselsättningsgraden minskat bland befolkningen, där den mest markanta nedgången har skett bland unga. För att främja ungas möjligheter på arbetsmarknaden och samtidigt underlätta för företag att behålla och nyanställa unga medarbetare, föreslår regeringen en tillfällig nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år.

Regeringen föreslår att nedsättningen ska utformas så att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas. Förslaget innebär att en avgiftsnivå om sammantaget 20,81 procent kommer att betalas, istället för den normala procentsatsen på 31,42. Nedsättningen begränsas till den del av lönen som inte överstiger 25 000 kronor per månad. 

Lagändringen föreslås träda i kraft 1 april 2026 och tillämpas på ersättning som ges ut under perioden den 1 april 2026 till och med den 30 september 2027.

Förändrade nivåer för vissa delavgifter inom socialavgifterna 

Regeringen föreslår att föräldraförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna och i egenavgifterna sänks till 2,00 procent samt att efterlevandepensionsavgiften i arbetsgivaravgifterna och i egenavgifterna sänks till 0,30 procent. Även arbetsskadeavgiften i arbetsgivaravgifterna och i egenavgifterna föreslås sänkas till 0,10 procent. 

Anledningen till de föreslagna sänkningarna är att de förväntade intäkterna från delavgifterna ska harmonisera med de förväntade kostnaderna som dessa avgifter är avsedda att finansiera. För att detta ska kunna uppnås krävs en justering av de tre ovan nämnda delavgifterna år 2026. För att säkerställa att avgiftsnivån i sin helhet förblir oförändrad, bör den allmänna löneavgiften justeras i motsvarande grad. Det innebär att den allmänna löneavgiften istället höjs till 12,62 procent.

För utländska bolag utan fast driftställe i Sverige medför sänkningen av de sociala avgifterna en positiv effekt eftersom dessa bolag inte betalar någon allmän löneavgift. Således får dessa bolag ta del av sänkningarna men påverkas inte av höjningen av den allmänna löneavgiften. 

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas på ersättning som ges ut och inkomster som uppbärs efter den 31 december 2025.

Migration

En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som säkerställer en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som bidrar till Sveriges konkurrenskraft

Arbetskraftsinvandringen ska vara ändamålsenlig och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft framför allt genom att högkvalificerad arbetskraft samt forskare och doktorander väljer att bosätta sig i Sverige. Det ställer krav på effektiva tillståndsprocesser och för att fortsätta skiftet till en mer högkvalificerad arbetskraftsinvandring har regeringen för avsikt att återkomma till riksdagen med propositioner inom följande områden:

• ytterligare förändringar avseende bl.a. ett höjt lönekrav och mer omfattande försörjningskrav (SOU 2024:15),
• åtgärder som syftar till att förbättra de migrationsrättsliga förutsättningarna för utländska forskare och doktorander att verka i Sverige (Ds 2024:31), 
• skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:35) där det bl.a. föreslås att det i vissa anknytningsärenden ska införas en väntetid som huvudregel innan uppehållstillstånd kan beviljas och att försörjningskrav vid anhöriginvandring ska gälla i fler fall samt även vid förlängning av uppehållstillstånd,
• krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2 och SOU 2025:1) där medborgarskap kräver ett godkänt resultat på ett medborgarskapsprov som utvecklas av Universitets- och högskolerådet, samt
• skärpta regler om utvisning på grund av brott (SOU 2025:54) med förslag om att brott ska vara utvisningsgrundande i högre utsträckning än i dag, att åklagare ska vara skyldiga att yrka på utvisning när brottet är utvisningsgrundande samt att straffskalan för vissa brott enligt 20 kap. utlänningslagen ska skärpas. 

Skribenter: Ann-Charlotte Ljung, Alicia Kulle, Madeleine Bogestrand, Dina Jakupovic, Hjalmar Åsbink, Olivia Persson och Rebecka Isaksson