Efter att den senaste utredningen bordlades under 2016 verkar det faktiskt som att nya regler äntligen är att vänta. Om än utan en mer omfattande och genomgående analys av regelverket sett till sin helhet. Den utredningskommitté som, sedan 2022, haft i uppdrag att se över regelverket i syfte att förenkla och förbättra regelverket, presenterade sitt förslag tidigare i juni i år. I vår tidigare tax alert har vi gått igenom förslaget i sin helhet och kommenterar de förändringar som kommittén presenterar.
I fredags, den 18 oktober 2024, var sista dagen för remissinstanserna att inkomma med sina synpunkter på förslaget. Än så länge har cirka 20 remissvar publicerats och fler förväntas tillkomma. Bland de remissinstanser vars svar ännu inte publicerats finns bland annat Svenskt Näringslivs.
Den övervägande majoriteten av remissinstanser tillstyrker förslaget och ställer sig särskilt positiva till att reglerna blir mer schabloniserade – något som förväntas öka rättssäkerheten och tillämpligheten (uttalas från exempelvis Förvaltningsrätten i Malmö, LRF, Konjunkturinstitutet, Skatteverket och Advokatsamfund).
Den begränsade kritik som framförs rör framförallt föreslaget löneavdrag vid beräkning av gränsbeloppet. Detta då vissa remissinstanser menar att ett schabloniserat löneavdrag om 8 prisbasbelopp slår alltför hårt mot mindre företag. Förslaget innebär att ett schabloniserat löneavdrag införs vilket ersätter dagens individuella löneuttagskrav (vid beräkning av gränsbeloppet utifrån tillgängligt löneunderlag).
Därtill framförs kritik mot den begränsning i möjligheterna att beräkna löneunderlag i dotterbolag i situationer då dotterbolaget finansierats via aktieägartillskott och liknande finansieringsformer (så som kapitalandelslån). Kritiken baseras bl.a. på att den föreslagna regeln kan förväntas leda till incitament att planera och strukturera finansieringen av företag utifrån vad som är mest förmånligt skattemässigt, snarare än att finansiering styrs av kommersiella och affärsmässiga överväganden.
Därtill riktas kritik mot att kommittén, inom ramen för utredningen, inte föreslår något förtydligande av den s.k. utomståenderegeln. Bland annat Advokatsamfundet konstaterar att senaste års rättspraxis (framförallt Valedo-domen ) har skapat stor osäkerhet för när utomståenderegeln kan tillämpas sett utifrån rekvisitet ”särskilda skäl”. Advokatsamfundet menar att den spretiga rättsutveckling som varit för handen innebär att det i princip är omöjligt för både skattskyldiga och erfarna rådgivare att tillämpa utomståenderegeln. Liknande kritik framförs även kring bedömningen av ”samma eller likartad verksamhet”.
Enligt vår mening är kommitténs utredningsförslag relativt okontroversiellt sett till att merparten av förändringarna innebär en förenklad tillämpning av regelverket i och med att systemet schabloniseras. Att kapitalandelskravet slopas minskar behov av ägande i verksamhetsbolag genom eget ägarbolag – något som vi ser minskar behov av skatteplanering och inlåsning av kapital i bolagssektorn. Vi delar dock den kritik som framförs kring utomståenderegeln och brist på förtydligande lagstiftning kring särskilda skäl. De tillämpningssvårigheter som uppstått kring utomståenderegeln post-Valedo är ohållbar och vi har tidigare ställt oss frågan om utomståenderegeln är obsolet (läs artikel här). Vi ser såklart de utmaningar som finns i att skapa en tydlig och rättssäker lagstiftning vad gäller exempelvis utomståenderegeln. Med det sagt anser vi att det ligger på lagstiftaren att säkerställa att de regler som utgör gällande rätt enligt svensk lag faktiskt kan tillämpas och är förutsägbara.
Med detta sagt och givet att majoriteten av remissinstanserna inte riktar någon särskild kritik mot förslaget i sin helhet, bedömer vi det som troligt att förslaget går igenom och att nya regler är att vänta den 1 januari 2026. Innan dess ska Regeringen bearbeta förslaget och presentera ett konkret lagförslag som ska granskas av Lagrådet.
Så, hur kan delägare i fåmansföretag komma att påverkas av eventuella nya regler? Exempelvis bör delägare som idag inte kan tillämpa löneunderlaget på grund av för lågt kapitalandelsinnehav överväga hur befintlig ägarstruktur påverkar möjligheterna att framöver tillgodogöra sig löneunderlaget, delägare som endast innehar kvalificerade andelar p.g.a. närståendes arbetsinsats kan komma att befinna sig i en ny skattesituation då närståendekretsen kan komma att förändras, delägare som är, eller avser att, lägga sitt bolag i s.k. träda kan få en positiv effekt av nya regler, m.m. Vill du diskutera din specifika situation och hur reglerna påverkar dig? Kontakta oss gärna!
Lina Thörn
Partner | Business Tax
lithorn@deloitte.se
+46 70 080 33 49
Blerim Elshani
Manager | Business Tax
belshani@deloitte.se
+46 70 080 44 41