Svensk (och global) hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar, från kostnadstryck och brist på arbetskraft till strategisk användning av teknik och data, inklusive implementation av AI. Samtidigt finns det starka drivkrafter för att anpassa sig till trender och förbättra leveransen och upplevelsen av vårdtjänster.
Björn Arvidsson tillträdde som forsknings- och innovationsdirektör på Region Uppsala den 1 april. Under sina sex år som verksamhetsledare för Life science på STUNS – Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle – har han arbetat med de stora frågorna som rör branschens framtid. Det var dock inte självklart att han skulle arbeta med hälso- och sjukvård.
– Jag brukar skämta om att jag tillbringade tio år med att studera kemi på universitetet, bara för att tio år senare arbeta med något helt annat. Jag har en doktorsexamen i analytisk kemi och hade en kort forskarkarriär på Försvarets forskningsinstitut innan jag bytte till diagnostikbranschen, säger han.
Hans passion för policy och samverkan ledde honom till läkemedelsindustrin, där han byggde upp ett team som arbetade med policyfrågor för att förbättra vården. Sedan 2019 har han arbetat med att underlätta samverkan mellan privata och offentliga aktörer på STUNS.
STUNS grundades för 40 år sedan för att etablera en teknikpark i Uppsala, i vad som senare blev dagens Uppsala Science Park. Idag fokuserar stiftelsen på regional tillväxt genom samverkan mellan akademi, näringsliv och politik. I styrelsen ingår representanter för Länsstyrelsen, Region Uppsala, Uppsala kommun, Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och näringslivet.
– Vi har högsta möjliga mandat för att genomföra förändringar, och styrelsemedlemmarna är bra på att lägga sina särintressen åt sidan för att fokusera på Uppsala län och hur vi kan åstadkomma kunskapsbaserad och hållbar tillväxt på lång sikt, säger Björn.
Själv är han verksamhetsledare för området Life science, som tillsammans med Energi och kanslifunktionen på STUNS utgör stiftelsens tre verksamheter.
– Vi arbetar på tre nivåer: lokalt för att skapa utbyte och effektivitet i Uppsala, nationellt för att samarbeta med andra regioner samt agendasättande för att påverka myndigheter och regeringskansliet, och internationellt för att koppla upp oss med kunskapsintensiva noder världen över, vilket underlättar global räckvidd för våra aktörer samt ger oss omvärldsbevakning, säger Björn.
Varför är samverkan viktig inom de områden som STUNS fokuserar på?
– Tillväxt i Uppsala och andra universitetsstäder bygger på att kommersialisera forskning och stödja entreprenörer tills de blir etablerade företag. Vi ser vårt kluster som ett ekosystem där samhällsnytta och ekonomisk framgång möts. För att lyckas med den fjärde industriella revolutionen måste vi attrahera nya kompetenser och samarbeta för att vägleda verksamheter mot hållbar utveckling, säger han.
Björn anser att den snabba utvecklingen är en av de största utmaningarna som sjukvården står inför. Hela vårdsystemet kämpar med att upprätthålla förtroendet och samhällskontraktet, särskilt när behoven ökar. Samtidigt finns det strukturella utmaningar som att säkerställa att patienter hamnar rätt i systemet, balansera tillgänglighet med logistisk effektivitet, samt att attrahera och behålla kompetens. Ekonomiska begränsningar är också en stor utmaning, liksom den organisatoriska komplexiteten i en alltmer specialiserad vård.
Vilka investeringar ser han som viktigast för att ta itu med dessa utmaningar?
– Jag ser tid som vårdens viktigaste resurs – tid för patienten att få en diagnos och behandling, och tid för personalen att fokusera på rätt saker. Därför är investeringar som minimerar överdriven byråkrati, som stjäl värdefull tid, avgörande. En annan viktig investering är att förbättra vårdens konkurrenskraft och ranking, så att patienter väljer den vård som finns nära dem och får förtroende för dess kvalitet, säger han.
För att den offentliga vården ska behålla sin legitimitet och fortsätta accepteras av skattebetalarna är det avgörande att fokusera på kärnbehoven.
– Jag anser att vi bör ha en omfattande offentlig vård, med privata alternativ som komplement. Det handlar om att säkerställa att patienter får högkvalitativ vård, vilket inkluderar både teknisk vård och ett känslomässigt bemötande, säger han.
Över 80 procent av chefer inom hälso- och sjukvård globalt förväntar sig att generativ AI kommer att ha en stor eller måttlig påverkan på deras organisation under 2025. De möjliga användningsområdena är många och forskningen pågår för fullt för att göra AI både säkert och användbart. Björn ser en stor potential, särskilt i bearbetningen av stora mängder data.
– Vård har alltid handlat om att ta tillvara på all väsentlig information för att fatta de bästa besluten. Med den enorma mängden data som finns idag behöver vi digitala lösningar, inklusive AI, för att hantera och utnyttja informationen effektivt, säger han.
Han tror också att AI kommer att kunna ersätta enklare uppgifter inom vården, utan att det utgör något hot mot jobb inom branschen.
– Om vi inte kommunicerar tydligt om utvecklingen finns det en risk att medarbetare börjar tolka det som att de ska förlora sina jobb, när det egentligen handlar om att AI kan hantera vissa uppgifter bättre. Dels där vi människor är begränsade, men också där vi i nuläget lägger tid som skulle kunna användas till annat. Historiskt sett har tekniska framsteg alltid lett till att vi behöver fler människor; det är bara att man gör andra saker än tidigare, säger han.
När det kommer till arbetet med innovation lyfter han vikten av att utgå från riktiga behov och lära sig att arbeta interdisciplinärt.
– Vi bör fokusera på hur vi vill arbeta, organisera oss och samarbeta, samt säkerställa att vi arbetar med rätt saker. Det är viktigt att identifiera de verkliga behoven vi försöker möta och om det finns bättre lösningar. Transparenta och öppna dialoger med näringslivet, innovatörer och utvecklare skapar värde för alla parter och bör genomföras på ett trovärdigt och etiskt sätt, säger Björn.
Rollen Björn precis har klivit på ingår i koncernledningen och företräder Region Uppsala i forsknings- och innovationsfrågor. Han ska säkerställa att alla relevanta delar av Region Uppsala i så stor utsträckning som möjligt arbetar med forskning och innovation.
Vad tar han med sig från STUNS in i sin nya roll?
– Nu kliver jag ju in i en politiskt styrd organisation, där man inte alltid har samma horisont när det kommer till beslut och målsättning. Att då ha vana att arbeta med samverkan som medel för att försöka nå någon form av samsyn tror jag kommer underlätta. Jag tror jag har ganska mycket med mig där jag skulle kunna få dem till bordet, och få dem att förstå att de behöver prata samma språk, säger han.
Klicka här för att prenumerera på vårt nyhetsbrev Utsikt och få intervjuer direkt i din inkorg.
Klicka här för att läsa fler intervjuer från Utsikt.