I våras vann SICS AI en av tre platser på Deloittes accelerationsprogram genom pitchtävlingen Ventures for Impact. Temat var “AI for impact”, och de vinnande bolagen visade alla på förmåga att göra skillnad för människor, planeten och välstånd genom AI. Det är en utmärkelse som passar väl för Karim Nouira och hans team, som arbetar med att lösa ett av AI:s största problem: hur man skapar intelligens som kan navigera i ostrukturerade miljöer.
Karim startade sitt första bolag redan under studietiden. Det var runt millennieskiftet, när internet slog igenom på bred front, som Karim, då student i teknisk fysik på Kungliga Tekniska Högskolan, valde att starta eget.
– Vi gjorde hemsidor när internet fortfarande var nytt. Den bästa affären vi gjorde var när vi registrerade snabel-e, som IBM senare köpte. Det blev min första exit, berättar han.
Hans andra bolagssatsning fick ännu större genomslag. Tillsammans med sina medgrundare utvecklade Karim en virtuell maskin för Java – en produkt som 2002 såldes till BEA Systems i Silicon Valley. BEA Systems blev senare uppköpt av Oracle och produkten finns idag på tjugo miljoner datorer runtom i världen.
Efter sin andra exit tog Karim en paus från startup-världen för att lära sig hur större organisationer fungerar. Som managementkonsult hamnade han på ett projekt på en chokladfabrik i Sibirien – ett uppdrag som låter närmast som en Bellman-historia.
– Det var jag, en tysk, en indier, en holländare och en ryss. En nordisk livsmedelskoncern hade gjort ett förvärv och behövde hjälp med integrationen, berättar Karim.
Att han hamnade i Sibirien var ingen slump, även om det var långt ifrån vad han hade förväntat sig av livet som managementkonsult. Karim hade gjort sin värnplikt vid Försvarets tolkskola, där han lärt sig ryska.
– Jag sökte till Tolkskolan för att en kompis berättade att man fick lära sig ryska och hoppa fallskärm. Just det året hade de inte pengar till fallskärmshopp, men jag fick lära mig ryska – så jag fick hälften av det jag hade signat upp mig för, säger han.
Efter några år på konsultbolag startade han sitt tredje företag, fintech-bolaget Alnair. Vad lockade honom tillbaka till entreprenörskapet?
– Min pappa är från Tunisien, så jag är halvsvensk, halvtunisier. I Tunisien är så gott som alla entreprenörer i någon grad – det ligger väl i kulturen. Men framför allt handlar det om personlig läggning. Jag är bättre general än soldat, säger han.
För Karim handlar det om friheten att agera snabbt. I ett litet startup kan man göra vad man vill när man vill, medan stora företag är långsammare och mer byråkratiska.
– Ett startup är som ett hus med högt i tak och trångt mellan väggarna. Ständig resursbrist tvingar fram innovation. På större bolag är det tvärtom: lågt i tak och brett mellan väggarna, oändliga resurser men långsamt beslutsfattande. En månad är ingen tid alls i ett stort bolag, men oändlig tid i ett riskkapitalfinansierat startup, säger han.
Efter sin exit från Alnair turnerade Karim som jazzpianist och arbetade som högstadie- och gymnasielärare. Det var då han började intressera sig för AI. Han tog kontakt med sin vän Per-Eric Olsson, som arbetat med AI sedan 80-talet och som Karim beskriver som en av de mest kompetenta inom AI i Sverige.
– Jag frågade Per-Eric vad nästa generations AI är. Kommer AI bli intelligent på riktigt, och hur kommer vi i så fall dit? "Jag kommer till Stockholm nästa vecka”, sa han. ”Så ska jag berätta det för dig”.
De tog in Daniel Gillblad, tidigare chef för AI-forskning på Chalmers samt Swedish Institute of Computer Science – källan till bolagets namn, SICS AI. Under hundratals workshops utvecklade de under de kommande åren en arkitektur för nästa generations AI: artificiell generell intelligens eller superintelligens.
– Vi konstaterade att det går att bryta ner vad intelligens är på ett sätt som ger en kravspecifikation. Har man en sådan specifikation över vilka egenskaper som ska fungera tillsammans i en skalbar lösning, så går det faktiskt att bygga, säger Karim.
Han menar att dagens AI-system saknar något fundamentalt: en världsmodell. Vi människor behöver en mental karta för att förstå världen omkring oss. Språkmodeller behärskar fakta och språk men saknar världsmodell och därmed förståelse för omvärlden, som är utmärkande för intelligens.
– Intelligens utvecklades i naturen för överlevnad – för att kunna hitta mat och undvika faror. Det kräver navigation: planering, resonemang och förutsägelse. Utan världsmodell saknar AI förmåga att navigera i världen, säger Karim.
Han jämför det vid schack. Dagens AI är fullständigt överlägsen människan på att spela schack, men klarar inte av att hämta schackbrädet i skåpet och ställa upp pjäserna på köksbordet, vilket motsvarar en vanlig plockuppgift i ett lager.
– Därför är nyttan av AI väldigt begränsad i ostrukturerade miljöer. Det är anledningen till att 80 procent av alla lager saknar automation. Man måste lösa navigationsproblemet för att skapa verklig intelligens, säger Karim.
Därför bygger SICS AI en modell som lär sig som ett barn – genom nyfiken interaktion med världen och gradvis uppbyggnad av en världsmodell. Den testar sig fram, drar slutsatser och lär sig av misstag. Resultatet är en AI-hjärna som kan styra olika typer av robotar. Eftersom alla robotar lever i samma värld med samma geometri och fysiklagar kan samma grundmodell återanvändas, med specialiserade tillägg för specifika gripdon eller uppgifter.
– Eftersom robotarna lär sig medan de jobbar och matar tillbaka kunskap till den centrala AI:n skapas en kunskapsexplosion. Om en robot i Japan lär sig något kan en robot i Sverige omedelbart göra samma sak, eftersom de är ihopkopplade genom vårt system, säger Karim.
Efter en lyckad pilot tecknades våren 2025 ett kommersiellt avtal med logistikbolaget Nowaste Logistics. I juni 2026 går de live med en fullt automatiserad plocklösning för klädbolaget Peak Performance.
– Vi är de enda i världen som har denna teknik i kommersiell drift. Ett litet svenskt team på tio personer i Stadsgårdsterminalen leder utvecklingen på det här området, säger Karim.
Efter att ha tilldelats en plats på Deloittes accelerationsprogram väntar ett år av intensiv utveckling och skalning. Men för Karim handlar det om mer än att växa – det handlar om att bevisa att hans vision om superintelligens faktiskt går att förverkliga.
– Vi vänder upp och ner på automation. Vi kan nu automatisera ostrukturerade miljöer – något som tidigare var omöjligt. Men det slutgiltiga målet är att utveckla superintelligens: en AI som kan lösa stora utmaningar från fusionskraft till miljöproblem, säger han.
Projektet är spännande på flera nivåer. Det finns filosofiska frågor om vad intelligens och medvetande är. Världsmodellen måste inte bara förstå statiska objekt och processer – den måste också modellera människor och, på ett sätt, sig själv.
– I världsmodellen måste det finnas ett element som är systemet själv – en självreferens. Det blir en typ av medvetandeliknande struktur där systemet är medvetet om sig själv i världen. Det är ingenjörskonst på högsta nivå, säger Karim.
Det finns också ett starkt affärscase. En AI-robot som arbetar dygnet runt på ett lager motsvarar 15 heltidsanställda. I tredjepartslogistik, där marginaler är låga och arbetskostnader utgör 50–70 procent av operationskostnaderna, kan SICS AI:s teknologi skapa besparingar på 50 procent.
– Vi har inga problem att hitta kunder. Vi har ett gäng som står på kö. Just nu har vi resursbrist, och det är därför vi söker riskkapital för att komma vidare snabbare. Men businesscaset är fantastiskt, säger Karim.
Klicka här för att prenumerera på vårt nyhetsbrev Utsikt och få intervjuer direkt i din inkorg.
Klicka här för att läsa fler intervjuer från Utsikt.