Artikel

Momsbesked om vård- och omsorgsboende

Högsta förvaltningsdomstolen har i två avgöranden den 4 december 2013, mål nr 1989-13 respektive mål nr 2105-13, fastställt två förhandsbesked från Skatterättsnämnden avseende uthyrning av lokaler för vårdboende. Skatterättsnämnden ansåg i båda fallen att bolagens uthyrning av lokaler, till den del den avser boenderum, utgör sådan uthyrning av stadigvarande bostad som inte omfattas av skatteplikt. Högsta förvaltningsdomstolen avslog även bolagens yrkanden om att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen.

Bakgrund

Bakgrunden i det första målet var ett bolag som hyrde ut lokaler till en kommun för användning som gruppboende för unga vuxna med medfödda funktionshinder. Bolaget ansökte om förhandsbesked från Skatterättsnämnden i fråga om bolaget kunde bli frivilligt skattskyldigt för lokaluthyrningen samt om uthyrningen omfattades av avdragsförbudet för stadigvarande bostad.

Det andra målet avsåg ett bolag som avsåg att bebygga en fastighet med bland annat lokaler för vårdboende. Bolaget skulle därefter hyra ut byggnaden till kommunen som där skulle bedriva vårdverksamhet. Det planerade vårdboendet var avsett för vårdtagare i livets slutskede med omfattande vårdbehov dygnet runt. Dessa vårdtagare skulle komma att beviljas plats på vårdboendet som socialt bistånd med stöd av socialtjänstlagen. Frågorna som ställdes till Skatterättsnämnden var om uthyrningen till kommunen var av fullt ut skattepliktig natur och, om så inte ansågs vara fallet, i vilka delar uthyrningen kunde anses avse stadigvarande bostad.

Skatterättsnämnden konstaterade i båda ärendena att huvudfrågan var om de lokaler som avsågs hyras ut till någon del skulle anses utgöra stadigvarande bostad och därmed inte omfattas av skatteplikt.  

Majoriteten i nämnden ansåg att uthyrningen av lokaler för gruppboende samt vårdboende, till den del den avser boenderum, utgjorde sådan uthyrning av stadigvarande bostad som inte omfattas av skatteplikt. Den omständigheten att omvårdnaden i det enskilda fallet var betydande, att boenderummen inte stod till förfogande för alla eller kunde nyttjas av den boende på samma sätt som lägenheter på den allmänna bostadsmarknaden var, enligt nämnden inte avgörande för bedömningen. Två ledamöter i nämnden var dock skiljaktiga och ansåg att uthyrningarna till en av kommunen bedriven verksamhet inom vård och omsorg inte utgjorde en uthyrning som avser stadigvarande bostad. De skiljaktiga ansåg således att de aktuella lokaluthyrningarna i sin helhet utgjorde en skattepliktig omsättning.

Båda bolagen yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle ändra Skatterättsnämndens förhandsbesked och förklara att lokaluthyrningen omfattades av skatteplikt samt att en tillämpning av avdragsförbudet rörande stadigvarande bostad inte kunde komma att aktualiseras. Vidare yrkade bolagen att förhandsavgörande skulle inhämtas från EU-domstolen avseende avdragsförbudets förenlighet med EU-rättsliga principer.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att frågan som aktualiseras i målen var om uthyrning av lokaler avsedda att användas som boenderum utgör sådan upplåtelse av rätt till fastighet som omfattas av reglerna om frivillig skattskyldighet. Då EU-domstolen redan tolkat de EU-rättsliga bestämmelser som avser medlemsstaternas möjligheter att medge beskattningsbara personer valfrihet i beskattningen vid uthyrning av fast egendom ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att det saknades anledning att inhämta ett förhandsavgörande med anknytning till skattepliktsfrågan.

I sak delade Högsta förvaltningsdomstolen Skatterättsnämndens bedömning att bolagens uthyrning av lokaler avsedda att användas som boenderum utgör sådan uthyrning av stadigvarande bostad som inte omfattas av skatteplikt. Då bolagens verksamhet i den delen inte medförde skattskyldighet följer redan av de allmänna reglerna att avdragsrätt för ingående moms inte förelåg.

Deloittes kommentar

Som huvudregel är en förutsättning för att en fastighetsägares uthyrning av lokaler ska vara skattepliktig enligt reglerna om frivillig skattskyldighet att det i lokalen bedrivs skattepliktig verksamhet. Uthyrning av lokal till stat och kommun är dock skattepliktig även om uthyrningen avser momsfri verksamhet. Skatteplikten gäller dock inte om uthyrningen avser stadigvarande bostad.

Eftersom Högsta förvaltningsdomstolen, likt Skatterättsnämnden, ansåg att uthyrningen av boenderum inte är skattepliktig behandlades inte frågan om det svenska avdragsförbudets förenlighet med EU-rätten.

Hade du nytta av den här informationen?