Permitteringsersättning från Norge, jobbskatteavdrag och avdrag för norska trygdeavgifter |
Skatteverket har i ett ställningstagande (1) , meddelat den 27 januari 2010, reglerat hur de anser att permitteringsersättning från norska trygdeetaten och Aetaten (NAV) till en individ med hemvist i Sverige ska beskattas i Sverige. Vidare har Skatteverket gjort en bedömning om huruvida denna ersättning kan utgöra grund för jobbskatteavdrag och om avdrag kan medges för de norska trygdeavgifterna som erläggs av mottagaren av en sådan ersättning.
I Norge kan en arbetstagare permitteras, det vill säga inte behöva arbeta på grund av begränsningar i driften. Denna möjlighet tilldelas arbetsgivaren i enlighet med det huvudavtal så finns mellan norska LO och norska arbetsgivarorganisationen, NHO. Till arbetstagare som permitteras under högst ett år utbetalar NAV ersättningar ur den norska socialförsäkringen.
Permitteringsförhållandet fungerar som ett sedvanligt anställningsförhållande och kan följaktligen inte betraktas som uppsägning, nedsättning av arbetstid eller dylikt. Arbetstagaren tilldelas både rätten och skyldigheten att återvända till arbetet när permitteringen har upphört.
Skatteverket anser att den norska permitteringsersättningen är en skattepliktig inkomst i inkomstslaget tjänst för en individ som är obegränsad skattskyldig i Sverige och därmed skattskyldig för sina globala inkomster i Sverige. Permitteringsersättningen betraktas om lön med beaktande av att anställningsförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare kvarstår, jfr 10 kap 2 § och 11 kap 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Permitteringsersättningen kommer att falla in under artikel 18.1 i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet. Permitteringsersättningen har utbetalats i enlighet med den norska socialförsäkringslagstiftningen varför både Norge och Sverige tilldelas beskattningsrätten vid utbetalning (2). Individen kan sedermera i den svenska inkomstdeklarationen begära avräkning av den norska skatten från den svenska skatten
Skattverket gör vidare likheter mellan den norska permitteringsersättningen och den svenska ersättningen från arbetslöshetskassan för vilket jobbskatteavdrag inte medges i enlighet med 67 kap 5-9 §§ IL. De anser dock inte att permitteringsersättningen kan betraktas som arbetslöshetsersättning med beaktande av att anställningsförhållandet mellan parterna i förehavande fall kvarstår och att arbetstagaren har en skyldighet att återgå till arbete när permitteringen väl upphört. Enligt Skatteverkets bedömning ska jobbskatteavdrag för permitteringsersättning medges med beaktande av att det de facto finns en sådan nära koppling till själva anställningen att den anses utgöra pensionsgrundande inkomst. Jobbskatteavdraget beräknas på sådana arbetsinkomster som ger pensionsgrundande inkomst och den försäkrade får den i egenskap av arbetstagare.
Skatteverket gör ovan bedömning med utgångspunkt från Regeringsrättens dom meddelad den 17 december 2009 i mål nr 2181-08. I förevarande fall ansågs ekonomiskt skadestånd som pensionsgrundande inkomst. Regeringsrätten menade att arbetstagaren erhållit ersättningen som en kompensation för förlust av anställningsförmåner och att det ligger nära till hands att ersättningen utbetalats till arbetstagaren i egenskap av just arbetstagare.
Vidare anser Skatteverket att avdrag ska medges för trygdeavgifter som erlagts av mottagaren för permitteringsersättningar i enlighet med 62 kap 6 § IL. Skattverket anser att det således under permitteringstiden finns en sådan stark koppling till den tidigare utbetalda lönen och att anställningen under permitteringstiden inte upphör. Vidare gör Skatteverket en hänvisning till RÅ 2006 ref. 55 där avdrag medgas för norska trygdeavgifter mot bakgrund av att avgiften erlagts på en inkomst som varit sammankopplad med beskattningsåret genom ett under året utfört arbete.
1. Dnr/målnr/löpnr: 131 932043–09/111
2. Den 4 april 2008 undertecknades ett protokoll om ändringar i det nordiska skatteavtalet. Ändringarna tillämpas på inkomster från den 1 januari 2009. När det gäller beskattning av pension, livränta och utbetalning enligt de avtalsslutande staternas sociallagstiftning innebär ändringen i artikel 18.1 i skatteavtalet en övergång från undantagsmetoden till avräkningsmetoden vid undanröjande av dubbelbeskattning. Observera att undanstagssituationer kan förekomma.
Kontakt Sara Samanian tfn 075-246 21 08