Köksvägen för en förvaltarskapskod? |
Relationerna mellan bolagets ledning, styrelse och ägare regleras internationellt genom olika bolagsstyrningskoder och regler om information till aktiemarknaden. I Sverige har Svensk kod införts för bolagsstyrning och lagreglering av olika frågor. Ett aktuellt tillskott i debatten inom bolagsstyrningsrapportering har sin utgångspunkt i relationen mellan aktieägare och bolaget, på engelska ”Stewardship”. På svenska översätts det ofta med ”ägarstyrning”. Men det kan vara missvisande, menar Anders Hult, partner på Deloitte och ordförande i arbetsgruppen ”Intern styrning och kontroll” - ett samarbetsorgan mellan FAR och IIA.
- För att skilja mellan begreppet från olika typer av interna ägarstyrningskoder är ”förvaltarskap” mer rättvisande. Ett förvaltarskap beskriver det ansvar som en aktieägare eller förvaltare har för att hålla sig informerad om vad som sker i bolaget, att visa omsorg men också agera när det krävs, säger Anders Hult.
- Den raka översättningen på Stewardship blir faktiskt ”fögderi”, enligt FAR:s ordbok. Det är inte enkelt eller pedagogiskt att applicera ordet fögderi rätt i det här sammanhanget med stora aktieägare eller kapitalförvaltare. Aktieägare skall uppleva att deras roll är rationell och att de får fullständig och korrekt information från de stora institutionella ägarna om vad de gör och vad de har för planer med sin investering i bolaget.
Kommentarer från svenska styrelseledamöter har varit att de är medvetna om att det inte finns en sådan kod i Sverige och att de inte kan se ett behov av att införa en. Samtidigt har Anders Hult noterat att ett flertal av de svenska institutionella investerarna troligen redan uppfyller de krav som den brittiska koden definierat.
Tillsammans med Carl Svernlöv, advokat på Baker & McKenzie Advokatbyrå och Dan Konigsburg, ERS Director på Deloitte i New York skriver Anders Hult en artikel om frågan i Balans i septembernumret.
- En anledning till att skriva en artikel på det här temat är att den brittiska ”Stewardship Code” nu har gällt i två år och vi menar att det är bra om debatten dras igång i Sverige om dessa frågor. Framförallt måste olika syn på detta fram och åsikter om behovet av en sådan kod. Blir det ingen debatt eller diskussion löper vi risken att en sådan kod införs i Sverige utan ordentlig förvarning och utan god förankring, säger Anders Hult.
Artikeln är först skriven på engelska av Dan Konigsburg, Carl Svernlöv och Anders Hult. Därefter har den översatts till svenska och genomgått en omfattande bearbetning för att anpassas till svenska förhållanden. Artikeln publiceras endast i Sverige. Se artikeln i sin helhet här >.
