När blir ett koncernbidrag momsbelagt? |
Den 3 juni 2010 har Kammarrätten i Göteborg prövat frågan om ett koncernbidrag ska momsbeläggas såsom en ersättning för en tillhandahållen tjänst.
Bolaget bedriver en fullt ut momspliktig verksamhet, medan dess dotterbolag till största delen bedriver en verksamhet som är undantagen från moms. Bolaget har tillhandahållit tjänster till dotterbolaget och fakturerat dotterbolaget för dessa tjänster. Till viss del har Bolaget köpt in tjänster för den egna verksamheten och till viss del köpt in tjänster som sålts vidare till dotterbolaget . Bolaget har gjort fullt avdrag för ingående moms för båda ändamålen. Kostnaderna i Bolaget har överskridit intäkterna. Till stor del beror denna förlust på att Bolaget inte har tagit tillräckligt betalt för de tjänster som tillhandahållits dotterbolaget. Bolaget har i efterhand erhållit koncernbidrag från dotterbolaget.
Skatteverkets inställning i målet är att de av dotterbolaget lämnade koncernbidragen till den delbidraget täckt ett underskott i Bolaget, utgör en ersättning för de tjänster som bolaget har tillhandahållit.
Frågan i målet är om momsen ska beräknas på ett högre underlag än det som motsvarar de fakturerade beloppen. Domstolen prövar därför om de erhållna koncernbidragen kan anses utgöra en ersättning till Bolaget för de tjänster som tillhandahållits. För att koncernbidraget ska anses utgöra en ersättning och bidraget därmed ska momsbeläggas, krävs att det finns ett ömsesidigt utväxlande av prestationer mellan parterna där ersättningen utgör det faktiska motvärdet av de tillhandhållna tjänsterna. Det måste även finnas en direkt koppling mellan de tillhandahållna tjänsterna och dess motvärde. Ersättningen ska också fastställas vid tidpunkten för tillhandahållandet.
Domstolen konstaterar att det inte föreligger något direkt samband, eftersom koncernbidraget betalas ut i efterhand och endast i den mån det finns utdelningsbara medel i givarbolaget. Dessutom konstaterar domstolen att koncernbidraget även har täckt andra förluster i Bolaget än de som orsakats av underprissättningen.
Kammarrätten kommer fram till att under rådande omständigheter så ska koncernbidraget inte utgöra del av beskattningsunderlaget och heller inte momsbeläggas.
Kommentar
Domstolen har i ett antal fall prövat om man kan momsbelägga olika typer av penningtillskott utifrån frågan om det föreligger ett direkt samband. Exempelvis prövades frågan om ett kapitaltillskott kan anses höja beskattningsunderlaget av Kammarrätten i mål nr. 367-09 från mars 2010. Inte heller i det fallet ansåg domstolen att det förelåg ett direkt samband. Villkoren för när ett direkt samband föreligger har i målet utkristaliserats och stämmer väl överens med tidigare avgöranden. En praxis håller på att tydliggöras, som kräver ganska mycket för att ett kapitaltillskott eller koncernbidrag ska bli momsbelagt.
Kontakt Annika Lindberg 075 246 20 00