Denna webbsida använder cookies (kakor) i syfte att anpassa informationen efter besökaren på bästa möjliga sätt. Genom att använda denna webbplats godkänner du vår användning av cookies. Vänligen läs vår Policy för personuppgifter för mer information om hur vi använder cookies, samt referenser till instruktioner om hur du kan ta bort eller blockera dessa.

Bokmärk E-post Skriv ut

Tillämpning av etableringsfriheten underkänner svenska regler om uttagsbeskattning

Författare: Amir Tabrisi

Inledning och sakomständigheter

Skatterättsnämnden (härefter SRN) meddelade den 2 februari i år ett förhandsbesked gällande en planerad fusion av ett stort antal dotterbolag inom en europeisk koncern. Förhandsbeskedet rörde en planerad omstrukturering av bland annat ett svenskt aktiebolag med två filialer belägna i Norge och Danmark, varvid det svenska bolaget skulle fusioneras in i det tyska bolaget. Omstruktureringen innebar att all verksamhet skulle bedrivas genom filialer vilket medförde att den norska och danska verksamheten ej längre skulle beskattas i Sverige efter fusionen. SRN ansåg att reglerna som stadgade att det svenska bolaget skulle uttagsbeskattas (beskattas som om tillgångarna sålts till marknadsvärdet) stred mot EU-rätten avseende den norska filialen. Regeringsrätten (härefter RegR) fastställde förhandsbeskedet genom dom meddelat den 2 november i år. Artikeln kommer att beröra rättsfallet samt redogöra för tillämpliga regler men gör inte anspråk på att uttömmande klargöra rättsläget.

Omständigheterna i det aktuella fallet var enligt följande. Ett svenskt bolag (härefter Bolaget) ansökte om förhandsbesked gällande en föreslagen omstrukturering av den europeiska verksamheten. Bolaget ingår i en multinationell företagsgrupp med moderbolag i Japan. Den europeiska verksamheten bedrivs genom ett tyskt moderbolag och tillhörande dotterbolag och filialer (där det svenska Bolaget ingår). Av affärsmässiga skäl ska den europeiska verksamheten omorganiseras genom att all verksamhet i framtiden ska bedrivas genom filialer till det tyska moderbolaget. Det svenska Bolagets verksamhet bedrivs genom ett aktiebolag i Sverige med filialer i Norge och Danmark. Som en följd av fusionen kommer inte längre den verksamhet som bedrivs genom filialerna i Danmark och Norge att beskattas i Sverige.

Tillämpliga regler

Reglerna om uttagsbeskattning har till syfte att beskatta de uttag som görs av tillgångar som producerats inom en verksamhet. Vissa transaktioner gällande tillgångar i näringsverksamhet kan ske mot priser som understiger dess marknadsvärde. Detta omfattar en rad olika situationer såsom, uttag av varor för personlig konsumtion till överlåtelser av hela verksamheter till underpris mellan exempelvis koncernbolag. I begreppet inkluderas även de fall där beskattningen i Sverige upphör till följd av överlåtelsen ifråga såsom aktualiserades i detta fall.

Fusioner är ett alternativ som kan nyttjas vid omstruktureringar av företag. Bestämmelserna om fusioner återfinns i 37 kap. Inkomstskattelagen (härefter IL) och innehåller även bestämmelser gällande gränsöverskridande fusioner med anledning av införlivandet av EU:s fusionsdirektiv i svensk rätt. Syftet är att medge uppskov med beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser. För att uppskov ska medges ska det vara fråga om en kvalificerad fusion(1), vilket innebär att det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation. I det nu aktuella fallet aktualiserades en bestämmelse som medför att Bolaget medges avräkning för den skatt som skulle ha tagits ut i Danmark med anledning av omorganisationen förutsatt att det övertagande företaget har hemvist inom EU.

Skatterättsnämndens förhandsbesked

Knäckfrågan i detta fall ligger i skillnaderna i behandling av den danska och den norska filialen. Då Danmark är medlemsstat i EU tillämpas fusionsreglerna (vid fall gränsöverskridande fusioner endast omfattar EU:s medlemsstater).

Men förhållandena är annorlunda avseende den norska filialen. Detta eftersom reglerna om uttagsbeskattning stadgar att uttagsbeskattning ska ske i de fall skattskyldigheten för inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis upphör vilket blir resultatet av den föreslagna omorganiseringen. Således uppkommer frågan ifall Bolaget ska beskattas som om de norska tillgångarna hade avyttrats till marknadsvärdet? En naturlig konsekvens av ett jakande svar blir i sådana fall att utreda ifall detta vore förenligt med gemenskapsrättens regler om fri etableringsrätt.

Skatteverket (härefter SKV) ansåg visserligen att nämnda bestämmelse strider mot gemenskapsrätten men att den motiveras med hänsyn till allmänintresset samt att regeln är ändamålsenlig. SRN inledde med att konstatera att reglerna om etableringsrätten som finns i EES-avtalet (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES-avtalet är ett avtal mellan EU, dess medlemsstater och Norge, Island och Liechtenstein) ska tolkas i enlighet med den praxis som utvecklats avseende etableringsrätten i EU-rätten. Vidare ansåg SRN att Bolaget var skattskyldigt i Sverige för den inkomst som uppkommer i och med omorganiseringen och att filialen inte omfattas av fusionsreglerna då det är beläget i en stat utanför EU (Norge). SRN tolkade den praxis som finns avseende etableringsrätten och ansåg att diskriminering förelåg eftersom den norska och danska filialen behandlades annorlunda enbart på grund av hemviststat. Detta missgynnade företag som bedrev verksamhet utanför EU i detta fall EES varför reglerna om uttagsbeskattning ansågs inskränka gemenskapsrätten.

SKV överklagade SRN:s förhandsbesked till RegR där man framförde att det inte föreligger någon skyldighet för domstolen att undanröja internationell dubbelbeskattning med hänsyn till flertalet fall som meddelats av EU-domstolen. RegR delade emellertid inte verkets uppfattning och fastställde SRN:s förhandsbesked.

Slutkommentar

Fallet följer den praxis som har etablerats av EU-domstolen gällande den fria etableringsrättens innebörd och tillämpningsområde (alla rättigheter inkluderat). Etableringsrätten är även den vanligast förekommande rättigheten när det gäller den direkta beskattningen. Diskriminering omfattar inte bara fall av direkt diskriminering utan även fall där inhemska skatteregler hindrar eller försvårar för dess medborgare att etablera sig utom landets gränser (men inom EU och EES). På den punkten följer SRN samt även RegR, EU-domstolens valda väg.

(1) Reglerna i 37 kap. 11 – 15 § ska vara uppfyllda, bland annat om skattskyldighet för det överlåtande och övertagande företaget.

Kontaktperson: Amir Tabrisi, tfn 075-246 43 92

Håll kontakten:
Kontakta oss

Mer om Deloitte
Läs mer om vår webbplats