Bra svenskt styrelsearbete öppnar nya möjligheter |
World Economic Forum har utsett Sverige till ett av världens tre mest konkurrenskraftiga länder i sin årliga globala ekonomiska rapport. När det gäller kvalitet på bolagsstyrning, corporate governance, tar nu Sverige ledningen och en stark andraplats vad gäller revision och redovisning, enligt WEF.
Sverige är trots allt ett relativt ungt land när det kommer till tillämpning av formell bolagsstyrning. När koden introducerades första gången vid halvårsskiftet 2005 hade Sverige inga andra liknande regelverk som täckte in bolagsstyrning för börsnoterade företag. I exempelvis Storbritannien fanns då elva koder för bolagsstyrning inom olika samhällssektorer och företagsformer. Koden omarbetades senast 2010 för att inte överlappa nya lagkrav som kommit till på grund av EG-direktiv med siktet inställt på bolagsstyrning och extern finansiell rapportering.
Deloittes ordförande Svante Forsberg ställde den retoriska frågan om svensk bolagsstyrning är bäst i världen redan på ett seminarium arrangerat av Deloitte tillsammans med Baker & McKenzie i Stockholm tidigare i år. Han lyfte då fram de svenska styrelsernas internationellt sett höga kompetenser vad gäller samhällsansvar, riskhantering och även hantering av sociala media. Den relativt höga mognadsgraden öppnar möjligheter för företagen att enklare kunna följa nya lagar och regler och inte minst för att verkligen skapa marknadsfördelar för bolagen.
Under det kommande året lär diskussionerna i många fall ha sin utgångspunkt i styrelsens faktiska ansvar i olika frågor, individuellt och som grupp. Antalet skadeståndsärenden mot styrelser eller enskilda styrelseledamöter har varit ett fåtal, vilket speglar den svenska rättstraditionen. Men pågående fall där både styrelseledamöter och revisorer är indragna i förstadier till skadeståndsprocesser kan indikera nya synsätt.
Till angelägna frågor hör också problematiken kring generationsskiften i företagens ledningar. Många styrelseledamöter anser idag att det egna bolagets organisation inte har en fungerande process för att hantera generationsskifte för VD och andra ledande befattningshavare.
Slutligen kommer riskhanteringsarbetet helt säkert att uppmärksammas. I flera länder har företagen etablerat särskilda funktioner för att leda och samordna sin riskhantering. I Sverige ligger man kvar med en traditionell syn på hur riskhantering skall bedrivas och förlitar sig mer på att den ordinarie affärsplaneringen skall ta hand om dessa uppgifter. En utveckling av synen på riskhantering i bolagen är därför att vänta.
The World Economic Forum är en ideell organisation som kanske är mest känd för sina årliga möten i Davos i Schweiz. Men man initiera flera liknande möten runt om i världen med politiker och olika experter. Finansieringen av stiftelsens aktiviteter sker genom medlemsavgifter från ledande internationella företag. Diskussionerna inriktas på viktiga frågor av globalt intresse som internationella konflikter, fattigdom och miljöproblem. Se mer om WEF och rapporten med svensk bolagsstyrning på www.weforum.org/reports.
