Budgetpropositionen för 2024

Individbeskattning

Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension

I syfte att förstärka drivkrafterna till arbete föreslår regeringen att det ordinarie jobbskatteavdraget förstärks med 11,04 miljarder kronor. Skattesänkningen bör främst rikta sig till heltidsarbetande med låga eller medelhöga löner. Samtidigt förstärks det förhöjda grundavdraget för personer som har fyllt 66 år i motsvarande mån för att förhindra att förstärkningen av jobbskatteavdraget leder till en skatteklyfta mellan yngre med arbetsinkomster och äldre med pensionsinkomster. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2024.

Vidare föreslår regeringen att återinföra indexering av jobbskatteavdraget och att höja åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget från 65 år till 66 år. Jobbskatteavdraget har varit indexerad fram till 2009 genom en koppling till prisbasbeloppet. Den kopplingen togs bort för att förenkla beräkningen. 

Jobbskatteavdraget har inte följt prisutvecklingen i samhället. Regeringen föreslår därmed att jobbskatteavdraget ändras så att beräkningen återkopplas till prisbasbeloppet. I samband med detta föreslås att åldersgränsen för att ta del av det jobbskattevadraget för äldre ska höjas till 66 år, från 65 år. Skälet härtill är att det ska motsvara åldersgränsen för att ta del av det förhöjda grundavdraget, som har följt den rådande pensioneringsnormen. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2024.

Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2024

När skiktgränsen för statlig inkomstskatt bestäms ska gränsen årligen justeras med ett automatiskt verkande inflationsskydd. Skälet härtill är att skattebetalare ska tillförsäkras ett reallöneskydd så att gränsen för att betala statlig inkomstskatt alltid ligger på en enhetlig nivå. Med anledning av det ekonomiska läget, föreslår regeringen att uppräkningen av skiktgränsen för 2024 pausas i syfte att kunna finansiera andra satsningar som exempelvis breda skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare. Skiktgränsen för beskattningsåret 2024 ska därmed uppgå till 598 500 kronor. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2024.

Tillfälligt höjt tak för rotavdraget

Regeringen föreslår att höja taket för rotavdraget temporärt och att införa separata tak för rot- respektive rutavdraget. Enligt förslaget bör taket för rot- respektive rutavdraget uppgå till 75 000 kronor under 2024. Fram till den 30 juni 2024 bör dock högst 50 000 kronor få användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag. Anledning till förslaget är att främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2024.

Utvidgad tidsgräns för expertskatt – från fem till sju år

Regeringen föreslår att utvidga gränsen för expertskatt till att gälla under högst sju år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades och omfatta vistelser i Sverige som är avsedda att vara högst sju år. Motivet bakom förslaget är att göra expertskattereglerna mer konkurrenskraftiga. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången för vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 mars 2023.

Reglerna om beräkning av ränteförmån ändras

En skattepliktig ränteförmån uppkommer om arbetsgivaren lämnar ett räntefritt lån eller ett lån där räntan är lägre än marknadsräntan till en anställd eller en uppdragstagare. Den anställde eller uppdragstagaren ska då beskattas för förmånen som inkomst av tjänst. Vid beräkning av ränteförmån föreslås att jämförelseräntan höjs med en halv procentenhet. Jämförelseräntan uppgår därefter till statslåneräntan vid en viss tidpunkt plus en och en halv procentenhet. Det kommande förslaget ses träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.

Kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag

I samband med de pensionsrelaterade höjningarna av åldersgränserna i både socialförsäkringsbalken och inkomstskattelagen har personer födda 1957 och 1959 behandlats olika beroende på vilket regelverk som är tillämpligt. I syfte att åstadkomma en likformig behandling föreslår regeringen att en kompensation ges till dessa personer. Storleken på kompensationen ska motsvara skatteeffekten av det förhöjda grundavdraget. Kompensationen ska vara skattefri och betalas ut via skattekontot.

Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 15–18-åringar

2019 infördes en nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till ungdomar som vid årets ingång har fyllt 15 år men inte 18 år. Nedsättningen syftade till att främja ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Enligt förslaget ska nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år slopas. Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2024. Vid beräkningen av arbetsgivaravgifter och den allmänna löneavgiften ska äldre bestämmelser fortfarande gälla för ersättning som utges före ikraftträdandet.

Teknisk översyn av vissa nedsättningar av socialavgifterna

2014 infördes FoU- avdraget, som innebär att vid beräkning av arbetsgivaravgift för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för dessa personer. Den allmänna löneavgiften sänktes också med 10 procentenheter på ersättning till personer som jobbar inom dessa områden. 2010 infördes dessutom en generell nedsättning av egenavgifterna för enskilda näringsidkare, varigenom 7,5 procent av avgiftsunderlaget är avdragsgillt. 

Avgifterna är idag lägre än när FoU-avdraget och den generella nedsättningen av egenavgifterna infördes. För att ge möjlighet till arbetsgivare och näringsidkare att kunna utnyttja respektive avdrag fullt ut föreslår regeringen att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling bör ändras på så sätt att avdraget vid beräkning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften görs mot summan av dessa avgifter. Den generella nedsättningen av egenavgifterna föreslås ändras på motsvarande sätt och avdraget ska i det fallet göras mot summan av egenavgifterna och den allmänna löneavgiften.

De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på ersättning som utges, respektive inkomster som uppbärs, efter den 31 december 2023.

Förenklad beskattning av vissa fastighetsrelaterade inkomster

Den förenklade beskattningen av vissa fastighetsrelaterade inkomster innefattar tre förslag som motiveras av att regleringen på området inte har följt den allmänna prisutvecklingen. 

Enligt det första lagförslaget ska den kontanta ersättningen vid överföring av mark eller andel i samfällighet genom fastighetsreglering, eller vid uppdelning i lotter genom klyvning, inte tas upp till kapitalbeskattning om den inte överstiger 42 000 kronor. Enligt nuvarande reglering är fribeloppet 5 000 kronor och har varit oförändrad sedan 1970-talet.

Enligt det andra lagförslaget ska omkostnadsbeloppet för den eller de allframtidsupplåtelser som den skattskyldige gör under beskattningsåret beräknas till sammanlagt 12 000 kronor. Beloppet är enligt nuvarande reglering 5 000 kronor och har varit oförändrat sedan 1987.

Enligt det tredje lagförslaget ska överskott i en delägarbeskattad samfällighet bara ska tas upp om det överstiger 1 500 kronor. För privatbostadsfastigheter och fastigheter som innehas av privatbostadsföretag gäller det bara om överskottet är avkastning av kapital. Uppgift om en privatbostadsfastighets andel av samfällighetens inkomster ska lämnas i kontrolluppgift till den del inkomsterna överstiger 1 500 kronor.

De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2023.

Ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall

Regeringen föreslår att tilldelning av inlösenaktier till aktieägarna, i samband med att ett aktiebolag minskar aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna med indragning av aktier, eller genom att aktiebolaget förvärvar egna aktier, behandlas som utdelning. Förslaget ska gälla både obegränsat och begränsat skattskyldiga personer.

Anledningen bakom förslaget är en likformighet bland regelverken. Enligt nuvarande reglering beskattas kontant utdelning som utdelning i inkomstslaget kapital. Inlösen av aktier beskattas inom kapitalvinstsystemet i inkomstslaget kapital. Däremot behandlas båda förfarandena som en värdeöverföring till aktieägarna ur ett bolagsrättsligt perspektiv. Även andra motsvarande förfaranden, som inte betecknas som en aktiesplit med obligatorisk inlösen men som ger samma resultat, bör som utgångspunkt beskattas som utdelning, exempelvis vid vissa fall av förvärv av egna aktier. 

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2025 och tillämpas första gången på inlösenaktier som tilldelas aktieägarna efter den 31 december 2024. För inlösenaktier som tilldelas aktieägarna före den 1 januari 2025 gäller äldre bestämmelser.

Företagsskatter

Tilläggsskatt för företag i stora koncerner (Pillar II)

Regeringen aviserar införandet av en särskild lag om tilläggsskatt för nationella och multinationella koncerner. Delbetänkandet och propositionen har varit ute på remiss. Det kommande lagförslaget grundar sig i EU-direktivet som antogs i slutet av förra året, det så kallade Pillar II-direktivet (minimibeskattningsdirektivet). Direktivet innebär en effektiv minimiskatt om minst 15 procent och träffar nationella och multinationella koncerner med en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro. Reglerna syftar till att förhindra vinstförflyttning till lågbeskattade jurisdiktioner och att förhindra skadlig skattekonkurrens. 

I syfte att implementera direktivet och för att uppnå en ändamålsenlig tillämpning föreslår därmed regeringen att det i svensk rätt bör införas bestämmelser motsvarande de materiella bestämmelserna i direktivet. Bestämmelserna bör tas in i en särskild lag om tilläggsskatt. Den särskilda lagen om tilläggsskatt föreslås även innehålla nödvändiga föreskrifter om förfarandet. Det kommande lagförslaget bör träda i kraft den 1 januari 2024 och har bedömts innebära att skatteintäkterna för svensk del ökar med 500 miljoner kronor per år från 2024.

Följ gärna vår bevakning av Pillar II här.

Skatt på konsumtion m.m. (energi och miljö)

Sänkt skatt på bensin och diesel

För att motverka ökade pumppriser och för att mildra inflationens konsekvenser föreslår regeringen att skatten på bensin och diesel sänks.

Energiskatten på bensin (miljöklass 1) föreslås år 2024 sänkas med 1 krona och 31 öre per liter jämfört med den nivå som skulle ha gällt med nuvarande indexeringsregler. Detta innebär att summan av energi- och koldioxidskatten för sådan bensin blir 60 öre lägre per liter 2024 än skatten år 2023. Efter indexering av energi- och koldioxidskatten på övrig bensin bör energiskatten sänkas så att summan av energi- och koldioxidskatten blir 60 öre lägre per liter än skattenivån år 2023. 

Dock föreslås att energiskatten på alkylatbensin höjs med 10 öre per liter 2024 utöver den nivå som följer av indexeringen, för att inte riskera att skatten understiger EU:s minimiskattenivå.

Energiskatten på diesel (miljöklass 1) föreslås år 2024 sänkas med 341 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som skulle ha gällt med nuvarande indexeringsregler. Energiskatten på diesel i övriga miljöklasser bör ändras på motsvarande sätt.

Koldioxidskatten på s.k. märkt diesel föreslås år 2024 sänkas med 259 kronor per kubikmeter jämfört med den nivå som skulle ha gällt med nuvarande indexeringsregler.

För år 2025 föreslås energi- och koldioxidskatten på bensin och diesel och andra bränslen bestämmas utifrån en omräkning av skattesatserna från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) bör dock de omräknade energiskattebeloppen sänkas med 60 öre per liter.

Ändringarna avseende år 2024 föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och avseende år 2025 den 1 januari 2025.

Sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk samt kvartalsvis återbetalning

Den utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet föreslås även gälla för sådan förbrukning som sker under 2024.

För sådan förburking som sker under 2024 föreslås att återbetalning av koldioxidskatt medges med 2 456 kronor per kubikmeter och av energiskatt med 1 470 kronor per kubikmeter.

Dessutom föreslås att ansökan om återbetalning av skatt omfattar en period om ett kalenderkvartal. Anledningen till förslaget är att det kan stärka likviditeten hos näringsidkare inom de berörda sektorerna och på så vis förbättra deras förutsättningar att möta den rådande lågkonjunkturen och de stigande priserna på insatsvaror.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Justerad skatt på naturgrus och avfall

Skattesatsen för skatt på naturgrus föreslås vara 22 kronor per ton naturgrus för kalenderåret 2024 och skattesatsen för avfallsskatt föreslås vara 725 kronor per ton avfall för kalenderåret 2024.

Dessutom föreslås att den s.k. BNP-indexeringen slopas, dvs. det schablontillägg på två procentenheter som skatterna på naturgrus och avfall ökas med vid den årliga indexeringen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Avskaffad skatt på plastbärkassar

Regeringen föreslår att skatten på plastbärkassar avskaffas genom att lagen om skatt på plastbärkassar upphävs. Lagen om upphävande av lagen om skatt på plastbärkassar föreslås träda i kraft den 1 november 2024.

Dessutom föreslås en sänkning av normalskattesatsen till 50 öre per plastbärkasse och en sänkning av skattesatsen för mycket tunna plastbärkassar till 5 öre per plastbärkasse. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Befrielse från energiskatt på el för infångning av koldioxid (s.k. CCS)

Elektrisk kraft som förbrukas i utrustning för den process genom vilken koldioxid avskiljs ur rökgaser i en industrianläggning, eller i en anläggning för produktion av värme eller elektrisk kraft eller en kombination av dessa, föreslås få delvis befrielse från energiskatt.

Regeringen föreslår att energiskatt tas ut med 0,6 öre per kilowattimme för den elektriska kraft som förbrukas i sådan utrustning för infångning av koldioxid (s.k. CCS-installation) och föreslår att ändringarna träder i kraft den 1 oktober 2024.

Justerad skatt på tobak och nikotin

Skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak och övrig tobak föreslås höjas med ca 9 procent. Skatten på tobakssnus föreslås sänkas med ca 20 procent och skatten på e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter föreslås årligen räknas om utifrån förändringar i konsumentprisindex.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2024.

Höjd spelskatt

Punktskatten på spel föreslås höjas från 18 till 22 procent av behållningen för varje beskattningsperiod.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Skatt på konsumtion m.m. (mervärdesskatt)

Höjd omsättningsgräns och möjlighet att tillämpa omsättningsgränsen i andra EU-länder 

Regeringen föreslår att dagens omsättningsgräns för undantag från mervärdesskatt bör höjas från 80 000 kronor till 120 000 kronor per kalenderår. Omsättningsgränsen för undantag från mervärdesskatt bör också få tillämpas av företag som är etablerade i andra EU-länder och på motsvarande sätt bör företag som är etablerade i Sverige få möjlighet att tillämpa omsättningsgränsen i andra EU-länder. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Beskattning av virtuella evenemang i Sverige 

Vissa virtuella evenemang och aktiviteter bör beskattas i Sverige om köparen är en privatperson eller ett företag som har sätet för sin ekonomiska verksamhet här. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. 

Reducerad skattesats om 12 procent vid försäljning av konstverk

Regeringen föreslår att den reducerade skattesatsen om 12 procent vid försäljning av konstverk bör gälla oavsett vem som säljer konstverket. Den reducerade skattesatsen får dock inte tillämpas samtidigt som reglerna om vinstmarginalbeskattning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. 

Skribenter

Philip Stocker

Linnéa Tyrén 

Emelie Anderzen

Konstaninos Nascos

Dina Jakupovic

Kontakta oss

Helena Nyqvist
Partner
hnyqvist@deloitte.se
+46 76 847 21 18

Andreas Persson
Partner
apersson@deloitte.se
+46 76 827 73 26

Tomas Sydner
Partner
tsydner@deloitte.se
+46 70 080 21 13

Andreas Maukku Olsson 
Senior Manager
amaukkuolsson@deloitte.se
+46 70 080 38 55