De nya ränteavdragsbegränsningarna har trätt i kraft

De nya ränteavdragsbegränsningarna trädde i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas på ränteutgifter som belöper på tiden efter den 31 december 2012. Reglerna kan innebära nekad avdragsrätt för ränteutgifter i de fall där fastighetsinnehav finansieras med lån från till exempel kommuner, pensionsfonder och andra ej skattskyldiga rättssubjekt. Ränteutgifter som löper på lån i skattedrivna lånestrukturer kan också ses som ej avdragsgilla kostnader till följd av de nya reglerna.

Genom den nya lagstiftningen utvidgas de tidigare ränteavdragsbegränsningsreglerna till att omfatta ränteutgifter avseende samtliga skulder till företag inom en intressegemenskap. Detta innebär att avdrag enligt huvudregeln inte kommer att medges för ränteutgifter hänförliga till koncerninterna lån, oberoende av vad lånen har använts till.

I lagstiftningen finns två undantagsregler enligt vilka avdrag ska medges om någon av dem är tillämpliga. Enligt det första undantaget ska, i likhet med de tidigare tillämpliga ränteavdragsbegränsningarna, avdrag medges om den korresponderande ränteinkomsten beskattas med minst tio procent hos mottagaren (den så kallade tioprocentsregeln). Detta undantag kompletteras dock med en bestämmelse som innebär att även om ränteinkomsten beskattas med minst tio procent ska avdrag inte medges om det huvudsakliga skälet till skuldförhållandets uppkomst är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Det åligger bolaget att bevisa att avdrag ska medges.

Enligt det andra undantaget, som även detta är i likhet med tidigare gällande ränteavdragsbegränsningsregler, medges avdrag om företaget kan visa att det skuldförhållande som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverat (den så kallade ventilen). Avser skulden ett förvärv av en delägarrätt ska även förvärvet vara huvudsakligen affärsmässigt motvierat för att avdrag ska medges.

Vid bedömningen av om skuldförhållandet är affärsmässigt motiverat ska det enligt den nya lagstiftningen särskilt beaktas om finansiering hade kunnat ske genom ett tillskoll istället för ett lån. Detta undantag begränsas till att bara gälla om räntemottagaren hör hemma i en stat inom EES eller i en stat med vilken Sverige har ingått skatteavtal.

I lagstiftningen har det införts en bestämmelse som gör det möjligt för företag att medges avdrag för ränteutgifter om räntemottagaren är skattskyldig till avkastningsskatt, vilket gäller bland annat livförsäkringsföretag och pensionsstiftelser, eller är ett utländskt företag som beskattas på likartat sätt – vilket i princip inte har varit möjligt tidigare. Dessutom utvigdas definitionen av begreppet intressegemenskap på så sätt att ett väsentligt inflytande är tillräckligt för att anse att företagen är i intressegemenskap med varandra.

Reglerna trädde i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas på ränteutgifter som belöper på tiden efter den 31 december 2012.

Deloittes kommentar

Reglerna kan innebära en nekad avdragsrätt för ränteutgifter i de fall där fastighetsinnehav finansieras med lån inom en intressegemenskap från till exempel kommuner, pensionsfonder och andra ej skattskyldiga rättssubjekt. Då beskattas nämligen inte mottagaren av den korresponderande ränteinkomsten med minst tio procent. Enligt undantagsregeln medges inte heller ränteavdrag för lån som är del i skattedrivna lånestrukturer.

Kontakta oss

Niclas Kazmierczak
Director, Tax
nkazmierczak@deloitte.se
+46 752 46 43 77

Publicerad: 2013-02-05