Behovet av omfattande offentliga investeringar i Sverige ökar. Public Private Partnership, PPP, är en form av privat finansiering av offentlig infrastruktur som syftar till att förbättra offentliga tjänster och infrastruktur på ett sätt som både tar tillvara på fördelarna från den privata sektorn och upprätthåller ansvarsskyldigheten mot medborgarna. PPP som finansieringsform har under senare år blivit allt vanligare både i Europa och USA och nu ökar intresset för PPP även i Sverige.
           
- Inblandningen av privata bolag fungerar som en katalysator från idé till drift och förvaltning samtidigt som det minimerar risken och kostnaden för skattebetalarna, säger Jonas Malmlund projektansvarig på revisions- och konsultbolaget Deloitte.
           
PPP som samarbetsform används främst inom bygg- och anläggningsområdet och involverar privata bolag som finansierar konstruktion, drift och underhåll genom investering av riskkapital. I Sverige används vanligtvis en intäktsmodell som antingen ålägger staten att retroaktivt betala en skuggavgift för nyttjandegraden av objektet eller att den privata aktören driver in en bruksavgift, exempelvis vägavgift, för att återbetala investeringen.
              
- Den offentliga partens roll blir att granska aspekter som avtal, intäktsmodell, drift och underhåll. När avtalstiden gått ut kan den offentliga parten välja mellan att förhandla fram ett nytt avtal eller överta avtalet för drift och förvaltning. Utifrån denna situation utvecklas nu helt nya lösningar i samverkan mellan det offentliga och det privata, säger Jonas Malmlund på Deloitte.
         
Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv ser flera intressanta områden för framtida PPP-projekt, exempelvis utbyggnaden av Sveriges vägar. 
        
- PPP-projekt är ett sätt att bygga vägar mer effektivt och etablera infrastrukturprojekt som lätt kan dra ut på tiden. Även annan offentlig verksamhet som polis och fängelser kan vara aktuella, säger Stefan Fölster.
          
Samtidigt pekar Stefan Fölster på de politiska risker och problem som finns inom PPP-området.
           
- Finansdepartementet begränsar utrymmet för nya offentliga utgifter för infrastruktur. Det skapar press att finansiera PPP-projekt med bruksavgifter även när det inte är lämpligt. Projekt kan lätt komma att uppfattas som misslyckanden om höga bruksavgifter leder till en låg utnyttjandegrad. I många fall är det bättre om den offentliga beställaren betalar löpande för den service som PPP-investeringen åstadkommer, berättar Fölster. 
              
Inför framtiden ligger fokus på frågor som hur man skapar lönsamhet i PPP-projekt, vilka tillgängliga investeringsalternativ som finns, att identifiera och bearbeta potentiella risker och avtalsfrågor samt att kartlägga hur regeringen ser på utvecklingen av denna samarbetsform.
                 
Frågorna diskuterades vid ett halvdagsseminarium inom PPP som Affärsvärlden arrangerade i samarbete med Deloitte, Svenskt Näringsliv och andra samarbetspartners den 23 maj.

För mer information:
Jonas Malmlund
Projektansvarig PPP
Deloitte AB
Tfn 0733-97 13 03

Stefan Fölster
Chefekonom
Svenskt Näringsliv
Tfn 08-55 34 31 60

Christer Ahlgren
Press och PR
Deloitte AB
Tfn 0708-14 23 20