På bara ett fåtal år har spelfältet för värdepappersbolag förändrats avsevärt. Fram tills nyligen har primärt fokus i branschen varit inriktat på att tjäna pengar genom handel för kunders räkning vid förvärvs- och inköpstransaktioner. Även om dessa områden fortfarande är av stor vikt, har man under senare tid kunnat konstatera att den största tillväxten och vinsterna har hämtats från annat håll. Utlåning till hedgefonder och andra klienter har exempelvis fått avsevärt mycket större betydelse. Dessutom arbetar värdepappersbolag numera även med att riskhantera bolagets interna kapital. Det sker i form av handel för egen räkning, t ex genom att man startar sina egna hedgefonder. Dessa investerar direkt (ofta via sina egna riskkapitalbolag) i företagen och förvärvar fysiska tillgångar som t ex kraftstationer. För att möta denna nya utveckling har en rad nya, komplexa produkter i form av kredit- och egetkapitalderivat introducerats på marknaden. Produkter, som i sig innebär en stor utmaning ur ett riskhanteringsperspektiv.

Riskhantering har alltid varit en central funktion i värdepappersbranschen, men där man tidigare tog position för att minimera risk, kan man i många bolag nu urskilja ett förhållningssätt som snarare bygger på att förutsäga risk. Ett sätt att se på denna utveckling är en koppling till bolagens arbete med riskhantering, vilket alltid ansetts vara en nyckelfunktion, men som i många fall nu anses vara en konkurrensfördel.

Expansionen in i mer riskfyllda områden för de stora värdepappersbolagen har inneburit att gränsen mellan traditionella bolag och alternativa investeringsformer mer och mer förändras. Medan de stora, etablerade firmorna sätter större risk på egenhandel, har de mindre investmentbankerna som specialiserar sig på den traditionella rollen i att agera rådgivare vid M&As mångdubblats. De ledande firmorna har också positionerat sig och lagt ner stora insatser för att försöka vinna kampen om de nya, växande marknaderna i främst Kina och Indien.

Enskilda firmor gör för närvarande stora insatser på att kartlägga den uppsjö av strategiska möjligheter som den förändrade spelplanen innebär. Målsättningen är att försöka finna den väg som bäst passar det enskilda bolagets kompetens, riskbenägenhet och företagskultur.

I samband med att bolagen konfronteras med de nya förutsättningarna kommer följande fem nyckelfaktorer att behöva adresseras:

1) Förändrad konkurrenssituation
Värdepappersbolag håller för närvarande på att omorganisera sina strategier, fylla eventuella hål i produktportföljen och fokusera mer intensivt på bolagens kärnkompetens. Konsolideringen av stora marknadsplatser i världen, och tillväxten av ”dark pools” med likvida medel med vilka bolagen handlar internt, är också faktorer som fundamentalt förändrar strukturen på den finansiella marknaden.

2) Högre riskbenägenhet
Tillväxten i utlåning, handel för egen räkning och investeringar i fysiska tillgångar har inte bara lett till ökade intäkter, utan även till höjd risknivå. De bolag som kommer att uppleva framgång i denna mer opålitliga miljö kommer med all sannolikhet bli de som har mest sofistikerad inställning till riskhantering.

3) Alternativa investeringar
Med den senaste tidens explosionsartade tillväxt på hedgefonder i beaktande, kan dessa nu anses vara en av de viktigaste klienterna för värdepappersbolagen. För att maximera avkastning på eget kapital har många värdepappersbolag själva givit sig in på marknaden för alternativa investeringar och skapat egna hedge- och riskkapitalfonder. Avkastningen på dessa kan vara betydande, men det är samtidigt utmanande att hantera eventuella intressekonflikter.

4) Utökad produktkomplexitet
En uppsjö av nya produkter med ständigt utökad komplexitet tillkommer löpande på marknaden. Även om efterfrågan på dessa produkter verkar vara omättlig, har deras exponentiella tillväxtsgrad inneburit affärsmässiga utmaningar i att verifiera och avsluta transaktioner och att värdera instrumenten för den finansiella rapporteringen.

5) Nya marknader
Kapplöpningen om att positionera sig på de nya marknaderna i Kina och Indien pågår för fullt och de etablerade värdepappersbolagen satsar stora insatser på detta. Firmorna bygger relationer, etablerar sig fysiskt och navigerar de komplexa lokala regelverk som föreligger för att på bästa sätt skaffa sig goda utsikter för framtiden.